Hoppa till innehållet

Albaniens konst och arkitektur

Från Wikipedia
Version från den 1 maj 2005 kl. 02.26 av L'Houngan (Diskussion | Bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Målarkonsten i Albanien var starkt influerad av Bysans konst under medeltiden (400-talet till 1400-talet), dock blev de italienska influenserna starkare under Renässansen (1400-talet till 1600-talet). Målandet av ikoner (religiösa symboler) växte som en form av både allmän, och utställd konst, och folkkonst. Ikonmålningens stil, skapad i mitten av 1700-talet, förblev så gott som oförändrad fram till det tidiga 1900-talet. Anmärkningsvärda albanska 1900-talskonstnärer inkluderar Vangjush Mijo och Androniqi Zenge, båda delaktiga i att introducera västerländsk impressionism i Albanien under 1930-talet. Odhise Paskal, en annan 1900-talskonstnär, skulpterade albanska hjältar. Den folkliga konsten idag innefattar textiler dekorerade med silverornament, husliga trähantverk och yllemattor.

De äldsta arkitektiska monumenten i Albanien daterar från det första årtusendet f.Kr och konstruerades av illyrier Mellan mitten av första årtusendet f.Kr och mitten av första årtusendet e Kr, byggde grekerna och romarna som ockuperade Albanien strukturer som än kan synas i urbana och lantliga landskap. Under medeltiden framträdde kristen, religiös arkitektur i Albaniens kristna nord medan islamisk och turkisk arkitektur dök upp i södra delen av landet. Fram tills mitten av 1900-talet dominerades de flesta albanska städer av tvåvåningshus i sten med tegeltak. I skogstäta regioner var husen oftare byggda av plankor. Längs kusten byggdes hus av lera, tegel och vass. Idag dominerar massproducerade byggnader i sovjetisk stil i städer och förorter, medan den traditionella arkitekturen fortfarande dominerar landsbygden och bergen.