Hoppa till innehållet

Untriseptium

Från Wikipedia
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.
Untriseptium
Nummer
137 		Tecken
Uts 		Grupp
 Period
8 		Block
g

Uts 		Untrihexium ← Untriseptium → Untrioktium
[Uuo] 5g11 6f3 7d1 8s2 8p2
137Uts
Generella egenskaper
Relativ atommassa364 u
Fysikaliska egenskaper
Atomära egenskaper
Atomradie341.90 pm
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Uuo] 5g11 6f3 7d1 8s2 8p2
e− per skal2, 8, 18, 32, 50, 18, 8, 1
Kemiska egenskaper
Diverse
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
SI-enheter och STP används om inget annat anges.


Untriseptium, med kemisk beteckning Uts, är det tillfälliga IUPAC-namnet[1] på det grundämne i periodiska systemet, som har atomnummer 137. Det kan också kallas eka-dubnium efter Dmitrij Mendelejevs förutsägelser om det periodiska systemet.[2][3] Enligt vissa teorier är detta grundämne det högsta möjliga i det periodiska systemet.

Untriseptium är det artonde grundämnet i den åttonde perioden i det periodiska systemet. Det har inte gjorts några försök att framställa ämnet och kommer förmodligen att dröja länge, eftersom partikelfysikerna under 2010-talets början gjort ansträngningar för att framställa ämnen med atomnummer 115–120.[4][5]

Slutet på det periodiska systemet

Antalet möjliga grundämnen är okänt. Enligt vissa beräkningar slutar det periodiska systemet strax efter “Ön av stabilitet”[2], som har sitt centrum vid atomnummer 126, unbihexium och begränsas uppåt av antalet möjliga protoner och neutroner.[6] Enligt andra beräkningar finns det kanske inte ens något slut på antalet möjliga atomnummer.[7] Andra förutsägelser är att periodiska systemet avslutas med atomnummer 128 (John Emsley) och atomnummer 155 (Albert Khazan).[8]

Det finns åtminstone tre beräkningsmodeller kring det periodiska systemets avslut:

  • Feynmans beräkningar som tyder på att grundämne 137, eller 173 utgör slutet.[9]
  • Bohrs modell som också tyder på en begränsning vid atomnummer 137 och kräver annars elektroner som kan röra sig med en hastighet högre än ljusets.[10]
  • Diracekvationen, enligt vilken inte heller atomnummer 173 behöver utgöra en gräns för det periodiska systemet.[11][12][7]

Referenser

  1. ^ M.E. Wieser (2006). ”Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report)” (på engelska). Pure Appl. Chem. 78 (11): sid. 2051–2066. doi:10.1351/pac200678112051. http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/. Läst 24 november 2013. 
  2. ^ [a b] Seaborg (2006). ”transuranium element (chemical element)” (på engelska). Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/603220/transuranium-element. Läst 24 november 2013. 
  3. ^ Fricke, B.; Waber, J. T. (1973) (på engelska). Theoretical Predictions of the Chemistry of Superheavy Elements. sid. 433-485 
  4. ^ Haire, Richard G. (2006) (på engelska). Transactinides and the future elements” Artikel i Morss; Edelstein, Norman M.; Fuger, Jean. The Chemistry of the Actinide and Transactinide Elements (3:e upplagan). Nederländerna: Springer Science och Business Media. ISBN 1-4020-3555-1. Läst 24 november 2013 
  5. ^ ”137” (på engelska). Apsidium. 2002. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924081854/http://www.princess-it.com/kp9/hrh-projects/file/20060327_sammakkee/lanchang/element/elements/137.htm. Läst 25 februari 2015. 
  6. ^ S. Cwiok, P.-H. Heenen, W. Nazarewicz (2005). ”Shape coexistence and triaxiality in the superheavy nuclei” (på engelska). Nature 433 (7027): sid. 705–709. doi:10.1038/nature03336. PMID 15716943. 
  7. ^ [a b] Philip Ball (1 november 2010). ”Would element 137 really spell the end of the periodic table? Philip Ball examines the evidence” (på engelska). Chemistry World. Royal Society of Chemistry. http://www.rsc.org/chemistryworld/Issues/2010/November/ColumnThecrucible.asp. Läst 25 februari 2015. 
  8. ^ Emsley, John (2011) (på engelska). Nature's Building Blocks: An A-Z Guide to the Elements. Oxford University Press, New York. sid. 593. ISBN 978-0-19-960563-7 
  9. ^ G. Elert. ”Atomic Models” (på engelska). The Physics Hypertextbook. http://physics.info/atomic-models/. Läst 25 februari 2015. 
  10. ^ R. Eisberg, R. Resnick (1985) (på engelska). Quantum Physics of Atoms, Molecules, Solids, Nuclei and Particles. John Wiley & Sons 
  11. ^ J. D. Bjorken, S. D. Drell (1964) (på engelska). Relativistic Quantum Mechanics. McGraw-Hill 
  12. ^ W. Greiner, S. Schramm (2008) (på engelska). American Journal of Physics. "76". sid. 509. 
v • r
Periodiska systemet
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Untriseptium&oldid=48428392”