Faard faan't laacht
Erscheinungsbild
![]() |
Wichtag taal uun a füsiik | |
---|---|
Nööm | Faard faan't laacht uun a leesag rüm |
Formeltiaken | |
Slach | Faard |
Wäärs | |
SI | |
Ünseekerhaid(rel.) | (genau) |
Gauß-süsteem | |
Planck-ianhaiden | 1 |
Ferbinjang tu ööder taalen | |
– Elektrisk fialtaal – Magneetisk fialtaal | |
Komentaaren | |
SI-wäärs efter: CODATA 2010 (NIST) |
At faard faan't laacht sait, hü gau at laacht of elektromagneetisk waagen uun a leesag rüm san. Iar mend'am, det faard faan't laacht wiar saner aanj. Sant Heinrich Hertz witj'am, dat det so amanbi 300.000.000 m/s san.
Di wäärs
[Bewerke | Kweltekst bewerke]![](https://cdn.statically.io/img/upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3c/Speed_of_light_from_Earth_to_Moon_400px.gif/340px-Speed_of_light_from_Earth_to_Moon_400px.gif)
Sant 1983 as uk di meeter fäästlaanj üs di wai, di det laacht uun a leesag rüm för di 299 792 458st dial faan en sekund brükt[1] .
Sodenang as det faard faan't laacht:
Det san ~ 1.079.252.849 km/h.
Futnuuten
[Bewerke | Kweltekst bewerke]Luke uk diar
[Bewerke | Kweltekst bewerke]![Commons](https://cdn.statically.io/img/upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/14px-Commons-logo.svg.png)