Jump to content

Ụlọ Nnụnụ (ihe ngosi nka)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ụlọ Nnụnụ (ihe ngosi nka)
home
mba/obodoSouth Africa Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaDr Beyers Naudé Local Municipality Dezie
ebeNieu-Bethesda Dezie
nhazi ọnọdụ31°52′3″S 24°33′10″E Dezie
heritage designationNational heritage site of South Africa Dezie
webụsaịtịhttp://owlhouse.org.za/owlhouse.html Dezie
Map

Ụlọ Owl bụ ụlọ ngosi ihe mgbe ochie na Nieu-Bethesda, Eastern Cape, South Africa . Onye nwe ya, Helen Martins, tụgharịrị ụlọ ya na ebe gbara ya gburugburu ka ọ bụrụ ebe ọhụụ, nke a na-eji iko ala chọọ ya mma nke ukwuu ma nwee ihe karịrị 300 ihe ọkpụkpụ nke gụnyere ikwiikwii, camel, peacocks, pyramids, na ndị mmadụ. O ketara ụlọ ahụ n'aka nne na nna ya wee malite mgbanwe ya mgbe ha nwụsịrị. [1]

 

Helen Martins[dezie | dezie ebe o si]

Helen Martins bụ onye na-ese ihe na-eme ihe n'èzí [2] bụ onye na-anọgide na-abụ ihe mgbagwoju anya. [3] Amụrụ na 23 Disemba 1897 na Nieu-Bethesda, ọ bụ ọdụdụ n'ime ụmụaka isii dị ndụ nke Pieter Jakobus Martins na Hester Catharina Cornelia van der Merwe. [4] [5]

Helen gụrụ akwụkwọ na Graaf-Reinet wee nweta diplọma nkuzi na kọleji ndị nkuzi dị na Graaf-Reinet (nke bụzi kọleji ọzụzụ ndị uwe ojii). [5]

Na 1919, Helen Martins kwagara Transvaal ebe ọ malitere nkuzi. Na 7 Jenụwarị 1920, ọ lụrụ onye ọrụ ibe ya aha ya bụ Willem Johannes Pienaar. [6] [7] Di na nwunye a mere njem gburugburu obodo na-eme ihe nkiri na Transvaal, Cape Town na Port Elizabeth. Alụmdi na nwunye ha enweghị obi ụtọ, Helen hapụkwara di ya ọtụtụ oge. O mechara gbaa Pienaar alụkwaghịm na 1926. [6] [7]

Oge ụfọdụ gburugburu 1927 ma ọ bụ 1928, Helen laghachiri na Nieu-Bethesda, bụ ebe ọ nọrọ afọ 31 na-esote na-elekọta nne na nna ya merela agadi. Nne ya Hester, onye a kọrọ na ya na ya nwere mmekọrịta chiri anya, nwụrụ n'ihi ọrịa kansa ara na 1941. [6] [7] A kọwawo nna ya n'ụzọ dị iche iche dị ka "ihe na-enweghị isi na nke na-achọsi ike" [4] na ikekwe onye mkparị. [6] O biri n'ọnụ ụlọ dị n'èzí, nwere stovu na akwa ọ ga-ehi ụra. Mgbe nna ya nwụsịrị n'ihi ọrịa kansa afọ na 1945, [6] Helen gbachiri windo, tee ọnụ ụlọ ya oji, ma tinye akara na-agụ "Ọgba Ọdụm". [8]

Ihe owuwu[dezie | dezie ebe o si]

  Ndị mụrụ ya hapụrụ Helen ụlọ. Mgbe ha nwụsịrị Martins malitere ịgbanwe ụlọ na ubi ahụ, na-etinye ọtụtụ afọ na-emepụta gburugburu ọhụụ . [9] [5]

Ekwenyere na ọ malitere n'ime ụlọ ahụ, na-ewe ndị obodo Jonas Adams na Piet van der Merwe ka ha mee mgbanwe nhazi, na iji iko ala kpuchie elu ime ụlọ. Window, enyo na ọkụ kwalitekwara ìhè n'ime. [1] [10] Martins jikwa ciment na waya, na-achọ ime ime ụlọ ya ma mesịa wuo ihe ọkpụkpụ n'ubi ya. [11] [12] Onye mmekọ ya na onye hụrụ ya n'anya bụ Johannes Hattingh rụrụ anụmanụ ciment mbụ ma wuo ọtụtụ n'ime ụlọ anụ ọhịa mbụ nke Owl. [8] Na 1964, Koos Malgas sonyeere ya n'ọrụ ya, bụ onye nyeere ya aka ịrụ ihe ọkpụkpụ n'èzí a na-akpọ Camel Yard. [13] Nke ha bụ usoro mmekorita siri ike, na-ezukọ kwa ụbọchị iji chepụta ma mepụta ọrụ ọhụrụ. [14]

Martins sitere n'ihe odide Akwụkwọ Nsọ nke Ndị Kraịst, uri Omar Khayyam, na ọrụ dị iche iche nke William Blake dere. [11] Ogige Camel nwere ihe osise 300, ọtụtụ ikwiikwii, kamel, na ndị mmadụ. Ọtụtụ na-eche ihu n'ebe ọwụwa anyanwụ dị ka ụtụ maka mmasị Martins nwere maka Mecca na Orient . Ihe ịrịba ama dị na mbara ala na-ekwu "Nke a bụ Ụwa m." [1]

Enwere aro na ndị agbata obi ha nwere ike na-enyo mmekọrịta dị n'etiti Malgas, nwoke nwere agba, na Martins, nwanyị ọcha . [15] E nwekwara aro ndị Martins na ndị agbata obi ya nwere àgwà ọma (bụ ndị e kwuru na ọ na-eresị mmanya na-aba n’anya n’ụzọ iwu na-akwadoghị) na-emekọrịta ihe karịa ka ya na ndị òtù Chọọchị Dutch Reformed na-akpachi anya. [6] [7] Ka o sina dị, ọ bụ ezie na ọ dị ntakịrị (ma na-amụbawanye ka ọ na-etolite), Helen Martins kpọrọ ndị agbata obi ya ka ha lelee ụlọ ya mgbe a na-achọ ya maka Krismas. [15] E nwekwara ihe àmà na-egosi na ndị agbata obi ya nyere aka lekọta nna Helen n’afọ ikpeazụ ya, nakwa na ha na-enye ya nri mgbe ọ na-adịghị elekọta onwe ya. [6] Mmekọrịta dị n'etiti ya na obodo o bi na ya bụ ihe mgbagwoju anya ma na-esikarị ike. [6]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Martin nọrọ ogologo oge ịhụ enyo mara mma e gwepịara egwepịa nke ọ na-eji chọọ mgbidi na uko ụlọ ya mma mechara mee ka anya ya malite ịda ada. Nke a mere ka ọ nwaa igbu onwe ya site n'itinye caustic soda na 6 August 1976 mgbe ọ dị afọ 78. [8] [6] [16] A chọtara ya wee buga ya n'ụlọ ọgwụ dị na Graaff-Reinet, ebe ọ nwụrụ na 8 Ọgọst 1976. [17]

Ụlọ ihe ngosi nka[dezie | dezie ebe o si]

Dịka ọchịchọ ya siri dị, [5] ka edobere ụlọ ikwiikwii dị ka ebe ngosi nka. Na 1991, Ndị Enyi nke Ụlọ Owl mere ndokwa ka Koos Malgas laghachi Nieu-Bethesda ilekọta saịtị ahụ. Owl House Foundation, nke e hibere na 1996, na-ejikwa saịtị ahụ ugbu a. [1] Ekwuputara ụlọ ahụ ka ọ bụrụ ebe ihe nketa mpaghara na 1989 [4] wee mepee ya dị ka ebe ngosi nka na 1992. [18]

Na omenala ewu ewu[dezie | dezie ebe o si]

Athol Fugard bipụtara egwuregwu dabere na Helen Martins [19] na 1985 akpọrọ The Road to Mecca, bụ nke e mechara mee ka ọ bụrụ ihe nkiri nke otu aha ahụ. N'afọ 2015, ndị otu ihe nkiri Abbhivyaktee sitere na Panaji (Goa) mepụtara egwuregwu Marathi Prawaas . Saish Deshpande dere ma duzie ya, akụkọ Martin na egwuregwu Athol Fugard metụtara egwuregwu a.

Na 2013, a tọhapụrụ ihe nkiri redio - DRAADWERK site na Daleen Kruger na ọrụ redio Afrikaans, RSG .

Ụlọ ihe ngosi nka[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 "The Owl House, Nieu-Bethesda, South Africa", PBS Independent Lens. Retrieved on 11 March 2016.
  2. Helen Martins. Outsider Art Now (27 June 2014). Retrieved on 11 March 2016.
  3. Marsh (1994). Unsolved mysteries of Southern Africa. Cape Town: Struik. ISBN 9781868254064. 
  4. 4.0 4.1 4.2 Verwey (1995). New dictionary of South African biography, 1st, Pretoria: HSRC Publishers, 160–162. ISBN 9780796916488. 
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 Helen Elizabeth Martins. South African History Online. Retrieved on 11 March 2016.
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8 Ross (1997). This is my world : the life of Helen Martins, creator of the Owl House. Cape Town: Oxford University Press. ISBN 978-0195715163. 
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 The Extraordinary Life of Helen Martins. lynnssite (February 2015). Retrieved on 1 February 2015.
  8. 8.0 8.1 8.2 Emslie (1997). A journey through the Owl House. Johannesburg: Penguin Books. ISBN 9780140255560. 
  9. Other Visionary Art Environments. Philadelphia Magic Garden. Archived from the original on 12 March 2016. Retrieved on 11 March 2016.
  10. The Owl House – The owlhouse. theowlhouse.co.za. Archived from the original on 7 March 2016. Retrieved on 4 March 2016.
  11. 11.0 11.1 Pinchuck (2012). The rough guide to South Africa, Lesotho & Swaziland.. London: Rough Guides. ISBN 978-1405386500. 
  12. Collins (1 June 1986). "South African Gaudi: Helen Martins". Women Artists News. ISSN 0149-7081. Retrieved on 4 March 2016. 
  13. McLean (2014). Double Desire: Transculturation and Indigenous Contemporary Art. Cambridge Scholars Publishing. ISBN 9781443867436. 
  14. Malgas (2008). Koos Malgas, sculptor of the Owl House. Nieu Bethesda: Firelizard. ISBN 9780953505821. 
  15. 15.0 15.1 Outsider Art, Outsider Artists : South Africa's Queen of Outsider Art, Helen Martins. Art and Design Inspiration (15 December 2013).
  16. Smiedt (2004). Are we there yet : chasing a childhood through South Africa. St. Lucia, Qld.: University of Queensland Press. ISBN 978-0702233845. 
  17. Helen Martins – The owlhouse. theowlhouse.co.za. Retrieved on 4 March 2016.
  18. Plessis (2000). Tourism destinations southern Africa. [Kenwyn, South Africa]: Juta. ISBN 9780702152726. 
  19. The Owl House of Nieu-Bethesda. Encounter South Africa. Retrieved on 11 March 2016.

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]