Palazzo Farnese är ett palats i Rom, beläget på östra sidan av Tibern mellan Piazza Farnese och Via Giulia. När drottning Kristina kom till Rom 1655 bodde hon där fram till 1659.

Palazzo Farnese
Palats
Palatsets fasad vid Piazza Farnese.
Palatsets fasad vid Piazza Farnese.
Land Italien Italien
Region Lazio
Ort Rom
Adress Piazza Farnese
Koordinater 41°53′43.02″N 12°28′15.68″Ö / 41.8952833°N 12.4710222°Ö / 41.8952833; 12.4710222
Arkitekt Antonio da Sangallo den yngre
Michelangelo
Giacomo Barozzi da Vignola
Giacomo della Porta
Byggherre Alessandro Farnese
Ranuccio Farnese
Alessandro Farnese
Odoardo Farnese
Färdigställande 1589
Arkitektonisk stil Renässans
GeoNames 7535518
Jupiter och Juno. Fresk av Annibale Carracci i Galleria Farnese.

Efter familjen Farneses utslocknande blev Neapels kungahus ägare till palatset, som från 1874 förhyrdes och slutligen 1908 inköptes av franska staten som Frankrikes ambassad i Rom. Tidigare hyste palatset även franska arkeologiska institutet.[1]

Palatset är känt i Sverige såsom en förebild för den norra längan av Stockholms slott.

Byggnadshistoria

redigera

Palazzo Farnese är uppfört på platsen för ett äldre palats, förvärvat 1495 av kardinalen Alessandro Farnese, som senare blev påve under namnet Paulus III. Det nya palatset påbörjades 1517 av Antonio da Sangallo den yngre.[2] Det var mycket stort redan från början och utvidgades ytterligare sedan Farnese valts till påve 1534. Gården utvidgades och fasaden flyttades fram några meter. Palatset består av fyra längor som är samlade kring en kvadratisk gård, med en välvd treskeppig entréportik och en öppen portik mot trädgården på baksidan.

Vid Sangallos död 1546 hade fasaden förts upp till tredje våningen. Michelangelo, som samtidigt arbetade med Paulus III:s andra stora projekt, Piazza del Campidoglio, fick ansvaret för byggnaden. Under hans ledning höjdes fasaden och fick sin kraftiga, krönande huvudgesims. Kort efter påvens död 1549 fick Giacomo Barozzi da Vignola ansvaret för arbetet. Han hade tidigare varit verksam vid andra av Farneses byggnadsprojekt. Under hans ledning fullbordades bland annat palatsets bakre fasad och loggiorna mot trädgården (1569–1573). Den översta loggian, som uppfördes 1589, gjordes dock av hans efterträdare, Giacomo della Porta.

Palatsets interiör hyser bland annat Galleria Farnese, som pryddes med klassicerande fresker av Annibale Carracci från 1597 till 1604.

piano nobile är palatsets kapell beläget. Det hyste en gång Annibale Carraccis målning Kristus och den kananeiska kvinnan, fullbordad 1595.[3][4]

Referenser

redigera
  1. ^ Svensk uppslagsbok. Malmö 1932.
  2. ^ Byggnadsstart omnämnd av Umberto Gnoli i Le Palais Farnèse [Notes et documents], som ingår i Mélanges d’archéologie et d’histoire, band 54, 1937, s. 200–210; doi:10.3406/mefr.1937.8703
  3. ^ Dempsey 1981, s. 91–95.
  4. ^ Catalano 1998, s. 22–23.

Tryckta källor

redigera

Se även

redigera

Externa länkar

redigera