Sallat (Lactuca sativa) eller trädgårdssallat[1] är en art i familjen korgblommiga växter. Man äter sallat både rå, i till exempel sallader, och tillagad. Lac i det latinska namnet betyder mjölk efter plantans mjölkaktiga saft.

Sallat
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteSallatsläktet
Lactuca
ArtSallat
L. sativa
Vetenskapligt namn
§ Lactuca sativa
AuktorL., 1753

Historia

redigera

Den tidigaste beskrivningen av sallat hittar man i ett tempel i Karnak, Egypten. Egypterna offrade sallat till guden Min. Egypterna ansågs sallaten vara ett afrodisiakum. De gamla grekerna ansåg att sallaten hade egenskaper som gjorde den bra som insomningsmedel. Romarna kultiverade och spred sallaten runt hela sitt imperium medan Christofer Columbus förde den med sig till den nya världen.

Hos de människor som tillhör Jezidismen i norra Irak är det tabu att äta sallat.

Sallaten odlas över hela världen. Den behöver en lätt sandig jord för att den ska trivas. Sallaten har en kort stam och bladen sitter som en rosett runt den. Man skördar sallaten innan den får en fröstjälk. Det finns 6 vanliga grupper av sallat som bestämts av bladstruktur och utseende på huvudet. Sallat har ett väldigt lågt kalorivärde och är rikt på A-vitamin och folsyra.

Varieteter

redigera
  • Bataviasallat, Lactuca sativa var. capitata crispum
  • Ekbladssallat, Lactuca sativa var. crispa
  • Huvudsallat, Lactuca sativa var. capitata
  • Isbergssallat, Lactuca sativa var. capitata
  • Romansallat, Lactuca sativa var. longifolia

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar

redigera