Axel Engdahl
| Axel Engdahl | |
 Axel Engdahl (1863-1922). | |
| Född | 21 juni 1863 Göteborg, Sverige |
|---|---|
| Död | 10 januari 1922 (58 år) Göteborg |
| Yrke/uppdrag | Skådespelare, revyförfattare, teaterchef |
| År som aktiv | 1895-1922 |
Axel Engdahl, född 21 juni 1863 i Göteborg, död där 10 januari 1922, var en svensk skådespelare, revyförfattare och teaterchef.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Axel Engdahl växte upp i Haga.[1] Han ska redan som 13-åring ha varit med och satt upp teaterföreställningar och hjälpte till med scenarbete för direktör Knut Tivanders teatersällskap.[1] Men hans mor Emma ansåg att sonen behövde ett riktigt borgerligt yrke, och vid 17 års ålder fick han anställning vid Sverige Allmänna Sjöförsäkringsaktiebolag.[1] Han arbetade där i 23 år, men då hade teaterintresset tagit över. Under denna tid hade han bland annat skrivit och framfört revyer för ordenssällskapet Göta Par Bricole där han var medlem.[1] År 1895 började han även som text- och revyförfattare 1895 vid Stora teatern i Göteborg. År 1903 övertog han Folkteatern i Lorensberg tillsammans med sin vän skådespelaren Albin Lavén.
Den 19 oktober 1903 var det premiärföreställning under den nya direktion. På scen visades det tyska lustspelet Fripassageren, med Emil Strömberg i titelrollen och föreställningen gjorde stor framgång.[2] Engdahl knöt även kompositören Fridolf Lundberg till teatern som även kom att fungera som Engdahls hjälpreda.[2] För att förstärka ekonomin gav Engdahl även familjematinéer på Exercishuset på Heden.[2]
Engdahl led av sockersjuka. Flera gånger under senare delen av sitt liv vårdades han på sjukhus och kuranstalter, och hade ständig tillsyn av sjuksystern Karin, som också tog hand om hans hem. Under Folkans höstsäsong 1921 reste Engdahl till den danska kuranstalten Skodsborg, för att vila upp sig, och denna gång utan Syster Karin. Vid denna vistelse skadades han i en bilolycka. Trots detta kom han hem, lyckades skriva klart nyårsrevyn. Dagen efter premiären samlades truppen som brukliga var för att utvärdera vad som behövdes ändras i revyn. Engdahl var med den stund men lämnade sedan mötet. Det var sista gången han var på Folkan och den 10 januari gick han bort, endast 58 år gammal.
Eftermäle[redigera | redigera wikitext]
Axel Engdahls jordfästningsakt hölls i Göteborgs domkyrka den 16 januari 1922 och han gravsattes samma dag[3] på Östra kyrkogården i Göteborg.[4] Han fick Engdahlsgatan i Johanneberg uppkallad efter sig 1932. Han har även en spårvagn, nummer 763, uppkallad efter sig i Göteborg.
Produktion[redigera | redigera wikitext]
Engdahl var produktiv och skrev ibland två eller tre revyer om året, inte minst de viktiga nyårsrevyerna och dessutom skrev han visor, som han framförde och gav ut.[2] Men han samarbetade också med andra författare, inte minst Fritz Schéel, men även John Botvid och vid några tillfälle, exempelvis Hasse Z.[5]
Utöver detta producerade han även filmen En teaterdirektörs vedermödor från 1915 som han regisserade tillsammans med Erik "Bullen" Berglund. Duon medverkar även som skådespelare och det var Engdahl som skrivit manus.[6] Filmen spelades som ett fristående mellanspel under Folkans sommarrevy 1915, mellan andra och tredje akten, med premiär den 1 juni.[6] Redan fyra år tidigare skrev han manus till filmen En million som premiärvisades den 1 december 1911 på Folkan.[7]
Enligt Ludde Gentzel var det Axel Engdahl som skrev vitsen "Blixtrar den ene, så åskar den andre", som annars tillskrivs fotografen Aron Jonason som ska ha sagt detta till Oskar II. Enligt Gentzel ska vitsen istället ha skrivits av Engdahl till ett spex om Jupiters äventyr på Par Bricole, där även Jonason var medlem.[8] Vitsen dyker upp i svenska dagstidningar från november 1889 efter att kungen varit på besök i Göteborg, och i denna version så förekommer inte Aron Jonason.[9]
Film[redigera | redigera wikitext]
Regi[redigera | redigera wikitext]
Manus[redigera | redigera wikitext]
Teater[redigera | redigera wikitext]
Revyer (manus och regi)[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
Revyer på Stora Teatern[10][redigera | redigera wikitext]
- 1895 Än leva de gamla gudar
- 1896 En vintersaga eller Kalle K:s nyårsfantasier eller Det senaste testamentet (Medf. August Cederqvist)
- 1897 Också ett spökhotell
- 1899 Det var en gång
- 1899 Koling för en dag
- 1900 Prinsen av Arkadien
- 1902 Lyckans galoscher eller Bums ur kanalen
- 1903 Prinsessa för en dag eller Å hva' ja' ä' lessen
Revyer på Folkteatern[10][redigera | redigera wikitext]
- 1904 Lunkentus Petterssons sydpolsexpedition
- 1904 Förbjuden musik
- 1905 Fru Lundins inackorderingar eller Den nyaste kinematografen
- 1906 Kronans gubbar eller "Den ondes besegrare" (Medf. Fritz Schéel)
- 1906 No. 4711 (Medf. Fritz Schéel)
- 1907 Kärleksdrycken (Medf. Fritz Schéel)
- 1907 Napoleon Bonaparte eller Glad såsom få (Medf. Fritz Schéel)
- 1908 Storstaden eller Göteborgssystemet i Grönköping (Medf. Fritz Schéel)
- 1908 Susanna Wallström eller Lite kärlek i all välmening (Medf. Fritz Schéel)
- 1909 Den stora flugan eller Den lille grängesbergaren (Medf. Fritz Schéel)
- 1909 Pansarbåten "Svenska glädjen" eller Phy Physon Phan
- 1910 Rosendofts underbara resa eller Det knallar och går (Medf. Fritz Schéel)
- 1911 Jorden runt på 180 minuter (Medf. Fritz Schéel)
- 1911 Pippi (Medf. Fritz Schéel)
- 1912 Hvad som hälst eller Polnische Wirtschaft (Medf. Fritz Schéel)
- 1912 En sommarnattsdröm eller Här ska' städas (Medf. Fritz Schéel)
- 1913 Pytt i panna
- 1913 Prins Olle eller Berg-Edvin och hans mamma (Medf. Fritz Schéel)
- 1914 Grönköpings tivoli
- 1914 Mannen och hans överman eller Ä' du gla' för de' då? (Medf. Fritz Schéel)
- 1915 Fred i krig eller Hva' sa' Fru Fineman (Medf. Fritz Schéel)
- 1915 Tur och retur eller Sverige åt svenskarne
- 1916 Flickorna i Askersund
- 1916 Kulan i luften (Medf. Fritz Schéel)
- 1916 Brokiga blad eller Sjöormen i hvardagslag
- 1917 Rika morbror eller Atlanten vid Kristinehamn
- 1917 Det frysande slottet eller Prinsessan och halfva riket
- 1918 Fåglarnas dag
- 1918 Nr 135.253 eller Rulle Bohmans vinst
- 1918 Grönköping i Stockholm
- 1919 Kaos eller Ta't lätt
- 1919 Dunderflugan i september (Medf. Fritz Schéel)
- 1920 Abrakadabra eller Ny konst
- 1920 Handel och sjöfart (Medf. Fritz Schéel)
- 1921 Tittskåpet
- 1922 Världskarusellen
Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]
- Abrakadabra : humoresker och kåserier af Purre. Göteborg. 1912. Libris 2632399 - Medförfattare: Albert Holmqvist.
- Ord och visor. Göteborg: Västra Sverige. 1912. Libris 1632892. https://litteraturbanken.se/forfattare/EngdahlA/titlar/OrdOchVisor/sida/I/faksimil
- Något om skrattet. Göteborg. 1913. Libris 2632397
- Mor. Göteborg. 1916. Libris 2993137
- Sjutton gubbar : figurer och händelser ur minnets ringdans. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1916. Libris 781959
- Grebst-visan : en fast ynkelig visa om tidningsredaktörens fängslande och beläggande med bojor samt försmäktande i ett fängelse på Härlanda, där det fuktar, författad af dygdädla jungfrun Kunigunda Rosenkvist, som blef förd på syndens väg en gång då hon satt i Grebstens biktstol. Göteborg. 1917. Libris 2632394
- Påskriset : en visa för myrorna. Göteborg. 1917. Libris 2993138
- Den siste gästens klagovisa : Göta Källares sista dag den 17 sept. 1918. Göteborg: A. Lindgren & söner. 1918. Libris 1651396
- Visor. Stockholm & Göteborg: Nord. musikförl. 1918. Libris 2993140
- Axel Engdahls jubileumsalbum 1895-1920 : axplockning ur författarens revyfabrikation. Göteborg: A. Lindgren & söner. 1920. Libris 1651394. https://runeberg.org/eajubileum
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Gentzel, Ludvig (1951). Ludde berättar: minnen från landsortsteatern och Folkan på Axel Engdahls tid. Göteborg: Gumpert. sid. 218-228. Libris 1451564
- ^ [a b c d] Botvid, John (1953). Beatas pojke. Stockholm: Fritze. sid. 125-131. Libris 1435326
- ^ Sök på gravsatta i Göteborg.
- ^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 43. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3
- ^ Gentzel, Ludvig (1951). Ludde berättar: minnen från landsortsteatern och Folkan på Axel Engdahls tid. Göteborg: Gumpert. sid. 72-73. Libris 1451564
- ^ [a b] ”En teaterdirektörs vedermödor”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=3355&type=MOVIE&iv=Basic&ref=/templates/SwedishFilmSearchResult.aspx?id%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dEn+teaterdirekt%C3%B6rs+vederm%C3%B6dor%26type%3dMovieTitle%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 1 juli 2013.
- ^ ”En million”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=3253&type=MOVIE&iv=Basic&ref=/templates/SwedishFilmSearchResult.aspx?id%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dEn+million%26type%3dMovieTitle%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 17 juni 2013.
- ^ Gentzel, Ludvig (1951). Ludde berättar: minnen från landsortsteatern och Folkan på Axel Engdahls tid. Göteborg: Gumpert. sid. 231-232. Libris 1451564
- ^ https://tidningar.kb.se/search?q=%22blixtrar%20den%20ene%22&searchGranularity=part&from=1886-01-01&to=1901-12-31&_sort=datePublished
- ^ [a b] Efter Myggans nöjeslexikon
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Ericson, Uno (1997). Historier om artister. Göteborg: Tre böcker. sid. 139-184. Libris 7592982. ISBN 91-7029-323-6
- Folkteatern och Axel Engdahl. Göteborg: Teaterhistoriska museet. 1982. Libris 11556766
- Holmkvist, Albert (1922). Revyn om Axel Engdahl : en minnesteckning. Stockholm. Libris 268940
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Axel Engdahl.
Wikisource har verk av eller om Axel Engdahl.- Axel Engdahl, författarpresentation i Projekt Runeberg
- Engdahls Sjömansvisa: videoklipp
|