Bengt Samuelsson

Bengt Samuelsson
	Bengt Samuelsson ; LVA
Född	21 maj 1934; Halmstad, Sverige
Död	7 juli 2024 (90 år); Stockholm
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Karolinska Institutet; Lunds universitet; Stockholms universitet
Sysselsättning	Biokemist, kemist, universitetslärare, läkare
Arbetsgivare	Karolinska Institutet
Utmärkelser
	Louisa Gross Horwitz-priset (1975); Albert Lasker Basic Medical Research Award (1977); Rosenstielpriset (1980); Heinrich Wieland-priset (1981); Gairdner Foundation International Award (1981); Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1982); George M. Kober Lectureship (1982); Utländsk ledamot av Royal Society (1990); Hedersdoktor vid Universidad Complutense (1991); Sir Hans Krebs-medaljen (1998)
	Redigera Wikidata

För personer med samma namn, se Bengt Samuelsson (olika betydelser).

Bengt Ingemar Samuelsson, född 21 maj 1934 i Halmstad, död 7 juli 2024^[13] i Oscars distrikt i Stockholm,^[14] var en svensk läkare, forskare i medicinsk kemi och professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Karolinska Institutet.

Samuelssons forskning har främst rört steroider och prostaglandiner. För upptäckter rörande prostaglandiner och liknande biologiska ämnen tilldelades han nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bengt Samuelsson föddes i Halmstad där fadern Anders Samuelsson var köpman; hans mor hette Stina Nilsson.^[15] Han spelade i ung ålder fotboll i Genevad/Veinge IF (f.d Veinge IF). Under studieåren i Lund mötte han sin hustru Karin, född Bergstein. De fick en son och två döttrar. ^[16]

Samuelsson studerade vid Lunds universitet och vid Karolinska Institutet, där han disputerade för doktorsgrad 1960.^[17] Han blev 1967 professor i medicinsk kemi vid Veterinärhögskolan och 1973 professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Karolinska Institutet. Han var rektor för Karolinska Institutet 1983-1995^[18] och var ordförande i Nobelstiftelsen 1993-2005. Han promoverades till hedersdoktor till Carl von Linnés minne vid Uppsala universitets Linnépromotion den 26 maj 2007 och var dessutom hedersdoktor vid universiten i Chicago 1978, Illinois 1983, Rio de Janiero 1986, Kina 1986, Buenos Aires 1986, Madrid 1991, Milano 1993 och New Orleans 1993.^[19]

Samuelsson hade styrelseuppdrag i bland annat Pharmacia AB, Orexo AB, NiCox SA och Schering AG samt som rådgivare till venturekapitalfonden HealthCap.

Samuelsson var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien sedan 1981.^[20] År 1977 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award tillsammans med Sune Bergström och John R. Vane. Samma trio tilldelades Nobelpriset 1982.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Encyclopædia Britannica, Bengt Ingemar Samuelsson, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Brockhaus Enzyklopädie, Bengt Ingemar Samuelsson.^{[källa från Wikidata]}
^ Munzinger Personen, Bengt Samuelsson, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Aftonbladet, Schibsted, 7 juli 2024, Josefin Grunér, läs online, läst: 7 juli 2024 .^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 april 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.cuimc.columbia.edu .^{[källa från Wikidata]}
^ 1977 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.brandeis.edu .^{[källa från Wikidata]}
^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1982, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 22 november 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 22 november 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, aap-online.org .^{[källa från Wikidata]}
^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 314, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Grunér, Josefin (7 juli 2024). ”Svenske Nobelpristagaren Bengt Samuelsson död”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4Bo81e/svensk-nobelpristagare-dod. Läst 7 juli 2024.
^ https://www.ratsit.se/19340521-Bengt_Ingemar_Samuelsson_Stockholm/X3VUqvEG6dZ9lTh4vE8bYikB-gbowVR3eTa_RkIkkS0
^ https://runeberg.org/vemarvem/norr68/0926.html
^ https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1982/samuelsson/biographical/
^ Samuelsson, Bengt (1960) (på engelska). Studies on reaction mechanisms in bile acid formation and metabolism. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1259435
^ ”Bengt Samuelsson, Rektor 1983-1995”. Karolinska Institutet 200 år. Karolinska Institutet. https://issuu.com/karolinska_institutet/docs/ki_200_ar. Läst 17 april 2009.
^ ”Uppsala universitets hedersdoktorer till Linnés minne”. Uppsala universitet. 13 februari 2007. Arkiverad från originalet den 12 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080212033737/http://info.uu.se/press.nsf/pm/uppsala.universitets.id672.html. Läst 17 april 2009.
^ ”Bengt I. Samuelsson: Autobiography” (på engelska). Nobelprize.org. http://nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1982/samuelsson-autobio.html. Läst 18 april 2009.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Uppdrag inom ideella organisationer
Företräddes av Lars Gyllensten	Styrelseordförande i Nobelstiftelsen 1993–2005	Efterträddes av Marcus Storch

[ceb3eda92e3e1af093c70378a5c3cf7ac6f78065-1] Encyclopædia Britannica, Bengt Ingemar Samuelsson, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[fe799b078c2c59f1e83cf1214e8cbc7a3e65c062-2] Brockhaus Enzyklopädie, Bengt Ingemar Samuelsson.^{[källa från Wikidata]}

[96c51c51175201c889073c503f24d9895e000b40-3] Munzinger Personen, Bengt Samuelsson, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[9c52ed9ced94b86e6af230aa845249df328abc84-4] Aftonbladet, Schibsted, 7 juli 2024, Josefin Grunér, läs online, läst: 7 juli 2024 .^{[källa från Wikidata]}

[e6d82d10c759ab6fcdfe6d19a1551892b20be3e3-5] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 april 2023.^{[källa från Wikidata]}

[c53bc57e24bd205ee65bbe05c1cfdc062caf2f52-6] äs online, www.cuimc.columbia.edu .^{[källa från Wikidata]}

[58e937284cd314b048f5892caa0915dc7658c0bf-7] 1977 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[76652695880aa84414ff582fbab72f2865ebe5e7-8] äs online, www.brandeis.edu .^{[källa från Wikidata]}

[032f67d5718477e87bd888749e445bb6662eb82a-9] The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1982, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 22 november 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8e4224d971bda8fe211aae3246e2fca58d65053e-10] Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 22 november 2020.^{[källa från Wikidata]}

[f591b89af42c2c6072443abc7f1bcf40cbae966b-11] äs online, aap-online.org .^{[källa från Wikidata]}

[3ecd6f14b571aec711442e18a504cee5e6afb67a-12] List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 314, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[13] Grunér, Josefin (7 juli 2024). ”Svenske Nobelpristagaren Bengt Samuelsson död”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4Bo81e/svensk-nobelpristagare-dod. Läst 7 juli 2024.

[14] ttps://www.ratsit.se/19340521-Bengt_Ingemar_Samuelsson_Stockholm/X3VUqvEG6dZ9lTh4vE8bYikB-gbowVR3eTa_RkIkkS0

[15] ttps://runeberg.org/vemarvem/norr68/0926.html

[16] ttps://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1982/samuelsson/biographical/

[17] Samuelsson, Bengt (1960) (på engelska). Studies on reaction mechanisms in bile acid formation and metabolism. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1259435

[18] ”Bengt Samuelsson, Rektor 1983-1995”. Karolinska Institutet 200 år. Karolinska Institutet. https://issuu.com/karolinska_institutet/docs/ki_200_ar. Läst 17 april 2009.

[19] ”Uppsala universitets hedersdoktorer till Linnés minne”. Uppsala universitet. 13 februari 2007. Arkiverad från originalet den 12 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080212033737/http://info.uu.se/press.nsf/pm/uppsala.universitets.id672.html. Läst 17 april 2009.

[20] ”Bengt I. Samuelsson: Autobiography” (på engelska). Nobelprize.org. http://nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1982/samuelsson-autobio.html. Läst 18 april 2009.

[1]