Diskussion:Flyktingkrisen 2015

FFswe har lagt in en bild som hen själv har tagit och laddat upp på Commons. TusenOrd har raderat den med hänvisning till att ingen källa talar om att personerna är flyktingar eller från Syrien. Jag återställer. Jag anser att det är helt orimligt att radera bilden med den motivering som TusenOrd anger. Bilden är helt klart relevant för artikeln och dess fotograf talar om vad den föreställer. Om vi dessutom skulle behöva hänvisa till andra källor så skulle vi vara tvungna att radera väldigt många av bilderna i WP. Alla naturbilder till exempel. Jag återställer även den bild som på motsvarande sätt lagts in och raderas från Sveriges asylpolitik sedan migrationskrisen 2015. Bildtexterna kan behöva en viss justering, det gör jag snarast om inte bilderna plockas bort igen. --Chandra Varena (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 08.51 (CEST)[svara]

Chandra Varena det är en bakvänd ordning: först fixar man källor, sedan lägger man till. Det finns ingen WP:PÅL-källa för att personerna på bilden kommer ifrån Syrien eller att de ens har kommit med tåg. Diskussionen handlar inte om naturbilder. Bilden skall därför tas bort fram tills PÅL-källor presenteras. Det kan mycket väl vara så att ingen bild alls är det lämpligaste i det här fallet. TusenOrd (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 12.15 (CEST)[svara]

Att hänvisa till en WP-användares egna påståenden strider mot Wikipedia:Ingen originalforskning. Det är möjligt att många fler artiklar och bilder har detta problem, men nu diskuterar vi just den här artikeln. TusenOrd (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 12.18 (CEST)[svara]

Ska man hårddra det, och hantera bildinnehåll lika som textinnehåll, så har du rätt. Och det betyder att alla bilder i den här artikeln ska tas bort, för ingen är källbelagd av tredje part. Och faktiskt de allra flesta bilder i Wikipedias, om jag får tillåta mig att fiska (slumpad artikel: Stöttesten, den här fina bilden saknar källa:[1] på vad, vilken, var och om ens en stöttesten. Praxis är verkligen att vi inte hanterar bildernas motiv så hårt. Praxis är att lita på fotografen var den är tagen och vad, vem eller vilka som illustreras. Om illustrationen är bra och passar till ämnet. Till exempel vill gärna hobbyband låta sig själva illustrera artikeln om Rock-musik, då kan motviets innehåll, och kanske bildens kvalitet ifrågasättas. Vi hjälps till exempel åt för att identifiera riksdagsmän på bilder vid riksdagsmötet, vi accepterar bilder på rockartister, byggnader, idrottsevenemang, demonstrationer, bergsklättrare, turistvandringar utan att ifrågasätta motivet, tills någon visar "nej, det där är inte Stefan Sundström"[2] till exempel.

Kan motivet ifrågasättas så gör vi det. I det här fallet, så visst, det framgår inte att de är syrier eller kommit med tåg. Är det enda problemet, eller vill du ifrågasätta att motivet föreställer de som uppfattades som flyktingar och som därför fick hjälp av frivilligorganisationer under migrationskrisen 2015 och att de står unanför centralstationen i Stockholm? Är det kanske ordet "flyktingar" som är jobbigt i dina ögon? Räcker det att putsa bildtexten: "Migranter får hjälp av frivilligorganisationer på Stockholms central."?--LittleGun (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 13.55 (CEST)[svara]

Allt bilden visar är att personer befinner sig vid centralstationen i Stockholm. Stockholms central ligger inte vid en gränspassage och hur vet man ens att de kommit med tåg söderifrån? Som jag ser det är det Chandra Varena (som senast lagt till bilden) som har bevisbördan. Chandra Varena är dessutom noga med källor i andra sammanhang. TusenOrd (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 17.06 (CEST)[svara]

Kan vi inte bara byta ut bilden mot en annan? Jag tycker inte ens den bilden är särskilt illustrativ, även om jag inte betvivlar att beskrivningen av den är helt korrekt. Jag kollade på några andra språkversioner, där fanns bland annat bilden till höger. Förslag till bildbeskrivning "Köande personer vid Wien Westbahnhof, Österrike, som under migrationskrisen tagit sig till Europa med hopp om att få asyl."'

Jag håller med om att den bilden är en bättre illustration till denna artikel. Men den principiella fråga som TusenOrd kvarstår vilken bild vi än väljer. Om man kräver oberoende källor för att bekräfta vad en bild visar så får vi, precis som LittleGun säger ta bort alla bilder i artikeln, och väldigt många andra.--Chandra Varena (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 17.35 (CEST)[svara]

Jag vill flika in i den allmänna diskussionen att jag tycker att vi ibland bildsätter för lättvindigt och att det är bra att det regelbundet ifrågasätts. Bilderna har ett informationsinnehåll och leder till tolkningar, styr tanken och förståelsen. Som sådana är de viktiga verktyg, och kan bidra med mycket, men borde också ha lite mer klarlagd koppling till ämnet än vi ibland har. /Julle (disk.) 8 oktober 2020 kl. 20.22 (CEST)[svara]

Precis. Det principiella kvarstår, och den här bilden har alltså högre krav än praxis. Och "Chandra Varena har bevisbördan"? Jösses, mycket mer samarbetsprojekt och slopa räfs- och rackarting. Bilden kan absolut bytas, men som samtidsbild menar jag att den funkar. Det såg precis ut så, jag kan ha passerat i det ögonblicket. Sen kom det tält. Bildtexten går alltid att göra öppnare. T ex står inget att de kommer söderifrån, eller ens med tåg i förslaget ovan: "Migranter får hjälp av frivilligorganisationer på Stockholms central". Frivilliga känns igen på lila västar och armbindlar som delar ut dryck från termosar. Jag förstår inte syftet att just denna bild ska ha högre "källkrav" än andra bilder. Går det att utveckla? LittleGun (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 18.10 (CEST)[svara]

Det går förstås att ifrågasätta något visst i bildens beskrivning, om det finns särskilda skäl att misstro beskrivningen eller det är särskilt viktigt att beskrivningen är korrekt. Men ett generellt krav på källor för bildbeskrivningar har inget stöd i praxis. Vilken självuppladdad bild har en oberoende trovärdig källa på vad den föreställer? Vi skulle då måsta begränsa oss till bilder från arkiv och myndigheter – och de är ju för Sveriges del inte fria annat än om de är tillräckligt gamla (och har ofta mycket bristfällig beskrivning). Vill Tusen ord argumentera för en sådan riktlinjeändring på Bybrunnen? –LPfi (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 19.39 (CEST)[svara]

Jag håller helt med om att ett sådant krav är orimligt. Däremot, om man ska vara en petimäter, så kan man invända mot beskrivningen av personerna som just flyktingar. Bättre vore att kalla dem t.ex. asylsökande. Flykting har nämligen en viss rättslig innebörd och ingen kan veta på förhand, innan ett asylförfarande har avslutats, om en person har status som flykting eller ej. --Glentamara (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 19.53 (CEST)[svara]

Man kan skilja på allmänspråkligt och juridiskt språk. Jag antar att det handlade om flyktingar, också om alla inte beviljades flyktingstatus – alltså asyl. Är det inte det senare som är den juridiska termen? –LPfi (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 20.06 (CEST)[svara]

Jag tycker att flykting är den rimliga benämningen (om vi inte kringgår det med t.ex. LittleGuns formulering). Vi vet inte heller hur många av dem som skulle söka asyl, en del kanske fick höra avskräckande berättelser och beslöt att gå under jorden istället. Och innan de sökt asyl var de väl inte asylsökande? Men flyktingar var de från den minut då de flydde sitt hem (de som flydde, oberoende av om de senare fastställdes ha giltiga asylskäl). –LPfi (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 20.10 (CEST)[svara]

Nej, flykting är ett begrepp som definieras genom flyktingkonventionen. Jag ser det som ganska problematiskt att kalla personer för flyktingar (i en NPOV-text) som inte har erhållit status som sådana. Det är lite som att kalla en brottsmisstänkt för brottsling innan hen har blivit dömd. Den överväldigande merparten av personer som kom till Europa i samband med migrationskrisen gjorde det med syfte att få uppehållstillstånd, de avsåg alltså att söka asyl. --Glentamara (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 20.13 (CEST)[svara]

Varför skulle en bild som visar människor utanför en järnvägsstation just där och då vara så viktig för artikelinnehållet? Migrationskrisen och dess efterverkningar varade ju under utdragen tid som räknas i månader och år, en ögonblicksbild tycker jag inte tillför så mycket i en encyclopedi. Var det inte betydligt fler flyktingar som kom till Malmö än till Stockholm, t ex? TusenOrd (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 21.20 (CEST)[svara]

Vidare kan bilden också vara OVIKT - det mesta av maten som flyktingar fått bekostades väl av skattebetalare via kommuner och Migrationsverket, varför ska just frivilliorganisationer få en framskjuten plats? TusenOrd (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 21.22 (CEST)[svara]

Det kan diskuteras, men nu verkar det som om du vill bli av med bilden och söker argument. Frivilligorganisationer spelar alltid en viktig roll i överraskande kriser, då de kan mobilisera sig utan byråkrati. På lång sikt bör det offentliga ta hand om sådant, men människorna i utsatt ställning kan inte vänta på myndighetsbeslut. På Lesbos har frivilligorganisationer varit viktiga i åratal. Och en fungerande integration kräver insatser av lokalsamhället (jfr flyktingcentret i Nagu). –LPfi (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 21.32 (CEST)[svara]

Det är alltså fullt rimligt att de som tvunget måste ha en bild på människor utanför en järnvägsstation motiverar varför den ska vara där. Ingen påstår att frivilligorganisationer är oviktiga, men när det begav sig har jag för mig en frivilligorganisation fick slut på insamlade pengar (dvs mat) efter 3-4 dagar. Är det rimligt när krisen pågick i ett tvåsiffrigt antal månader? Är frivilligorganisationer verkligen viktigare än kommuners instatser och t ex Migrationsverket? MigV:s utgifter ökade väl med miljarder under de relevanta åren? TusenOrd (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 21.44 (CEST)[svara]

Lite om terminologi: Ett sätt att definiera "flykting" är att personen ska ha fått flyktingstatus enligt FN:s flyktingkonvention. Med den definitionen var förmodligen ingen av personerna på bilden flykting vid fototillfället, eftersom de ännu inte fått sin flyktingstatus prövad. Men ordet har funnits långt innan FN:s konvention och då med en vidare betydelse som fortfarande finns vardagsspråket. SAOB skriver: "Flykting: person som flyr l. är stadd på flykt; person som flytt o. lever på främmande ort". NE ger flera olika definitioner. Exempelvis nämns miljöflyktingar och internflyktingar, kategorier om inte har flyktingsstatus enligt FN-konventionen. En stor del av dem som sökt och beviljats asyl i Sverige har inte fått flyktingstatus utan fått asyl som alternativt skyddsbehövande, vilket definieras i enlighet med EU:s direktiv (krigsflykting). Slutligen ordet "flyktingläger", platser som härbärgerar många som inte har fått flyktingstatus enl FN eller ens har fått möjlighet att söka asyl. --- Mot bakgrund av detta menar jag att "flyktingar" är en adekvat beteckning för människor som är på flykt och söker en fristad i ett annat land än sitt eget. Det är endast i juridiska sammanhang som det är viktigt att hålla sig till den strikta FN-definitionen. --Chandra Varena (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 22.03 (CEST)[svara]

Tillägg om terminologi: Migrationsverket använder i sin årsredovisning (2015) orden "flyktingsituationen", "flyktinghälsan", "flyktingfonden" och "flyktingkrisen" i sammanhang där "flykting" uppenbart har en mycket vidare betydelse än i FN-s defintion. --Chandra Varena (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 22.08 (CEST)[svara]

Citat från Migrationsverkets årsredovisning 2015 sid 145: "Efter sensommaren följde ett snabbt händelseförlopp där EU:s gemensamma grundprinciper för en reglerad asylmigration till stora delar sattes ur spel. Tusentals flyktingar och migranter anlände dagligen till EU, via Turkiet till Grekland och vidare genom västra Balkan. Utvecklingen eskalerade snabbt till en flyktingsituation som saknar motstycke i modern tid både i europeiskt och svenskt perspektiv. " (Mina fettningar) --Chandra Varena (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 22.32 (CEST)[svara]

Visst har begreppet flykting en bredare betydelse i vardagligt tal - där är vi helt överens. Men min poäng är att flyktingbegreppet har en viss innebörd juridiskt och politiskt, och användningen av det i det här sammanhanget kan missförstås som att det just syftar på den politiska/juridiska innebörden. Kom ihåg att mycket av den politiska diskussionen efter migrationskrisen har handlat just om huruvida de som kom under krisen var flyktingar. Och vilka rättigheter olika typer av skyddsbehövande - flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övrigt skyddsbehövande - bör ha. Att kalla alla personer som kom till Europa under migrationskrisen för flyktingar är absolut inte en neutral beskrivning, det finns säkerligen en hel del (som menar att det snarare handlade om ekonomiska migranter) som skulle uppfatta det som en högst partisk beskrivning. Vi bör därför, menar jag, använda dessa begrepp mycket varsamt och just luta oss mot de formella definitionerna, och inte mot diffusa vardagliga innebörder som kan variera mycket beroende på sammanhang.

För övrigt håller jag inte med om att ingen av de som är på bilden skulle kunna vara flyktingar. Däremot kan varken vi eller någon annan veta det med säkerhet förrän det har prövats i ett asylförfarande. Flykting är inget man blir genom själva asylförfarandet, däremot är det genom asylförfarandet som man konstaterar huruvida någon är flykting eller inte (vilket ger personen flyktingstatus). Igen, min analogi med en brottsmisstänkt. Man blir kriminell genom en brottshandling, inte genom själva domen i domstolen, som endast formellt bekräftar att man är kriminell. Fram till dess bör man dock inte sätta epitetet kriminell på någon eftersom det just fortfarande är föremål för en prövning. --Glentamara (diskussion) 8 oktober 2020 kl. 23.06 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Så kontentan är att bilder kan man lägga till utan källhänvisning, men text ifrån PÅL-källor kan raderas med hänvisning till konsensus eller relevans? TusenOrd (diskussion) 9 oktober 2020 kl. 06.15 (CEST)[svara]

Nej. LittleGun (diskussion) 9 oktober 2020 kl. 06.44 (CEST)[svara]

Ja. Fotografier har bara en källa; fotografen. Vem det är framgår av informationen på Commons. /ℇsquilo 9 oktober 2020 kl. 10.13 (CEST)[svara]

Ja, jag tänkte ducka halmdockan. Kontentan är, vilket framgår ovan: Praxis är att fotografier inte källbeläggs gällande innehållet annat än via fotografen (vilket går att hårddra till någon sorts orginalforskning). Det är i princip enda skillnaden mellan text och bild. Säger fotografen att en bild föreställer Sven Banan, då gäller det tills det ifrågasätts. När det ifrågasätts försöker vi reda ut hur det ligger till. I samförstånd helst, utan att tjafsa om "bevisbörda". Det är praxis. Och fotografiet kan, men måste inte användas i en artikel. Möjligen är det ett bra fotografi i artikeln om Svenne Banan och någon kanske lägger till den. Precis som text kan fotografiet tas bort med hänvisning till konsensus och relevans. Precis som med text duger det inte att det är källbelagt för att vara relevant. Om jag skriver att Svenne Banan föddes 1978 och är en discjockey sedan 1997, med "PÅL-källa", så är det inte säkert relevant i en artikel om discjockeys, eller ens i artikeln om Svenne Banan. Praxis är att inte vara tvungen att källbelägga innehållet exakt i ett foto med extern källa. Ett fotografi har också bildtext, det är en annan skillnad, och även den går att putsa på för att göra neutral. Förutan de skillnaderna gäller i princip samma sak för text och foto. Allt detta står ovan. Ifrågasätt gärna bilden och vad den föreställer och om den är relevant. Men räkna inte med att bara för att ingen källa finns till innehållet så kan den tas bort automatiskt. Överhuvudtaget; vill du något, till exempel att en bild ska tas bort eller en bildtext ändras. Förklara vad du egentligen tycker är problemet. Vilket i det här fallet visade sig inte vara källbeläggningen utan att du menar att bilden illustrerar ämnet dåligt. Vilket den ju hade gjort även med källa...--LittleGun (diskussion) 9 oktober 2020 kl. 10.59 (CEST)[svara]

Eller det att personerna beskrivs som flyktingar, eller att en viss aspekt av ämnet lyfts fram. Jag vet inte vad Tusen ord har mot bilden, men det verkar ju som om det var något som antogs inte falla i god jord eftersom det inte kunde lyftas fram genast. Det med Malmö vs Stockholm är ju också irrelevant: jag antar fler kom till vissa tyska städer. –LPfi (diskussion) 9 oktober 2020 kl. 21.46 (CEST)[svara]

Jag har inget emot bilden, men att beskriva personerna som flyktingar ser jag fortfarande som högst problematiskt, vilket jag har förklarat ovan. Det är att ta ställning politiskt i den diskussion som varit om huruvida personer som kommit under migrationskrisen huvudsakligen har varit personer med skyddsskäl (däribland flyktingar) eller ekonomiska migranter. Det är utan tvekan POV. --Glentamara (diskussion) 10 oktober 2020 kl. 09.50 (CEST)[svara]

Det märkliga är också att ordet "migrant" används på andra ställen, t.ex. i bildtexterna i början av artikeln. Varför kallas vissa personer för flyktingar och andra för migranter? Vi borde istället hålla oss till mer korrekta termer såsom migranter och/eller asylsökande (personer som har eller avser söka asyl) än flyktingar. --Glentamara (diskussion) 10 oktober 2020 kl. 09.51 (CEST)[svara]

Inget av dessa ord är självklart rätt. "Flykting" har en mening i vardagsspråket och en annan strikt juridiskt. "Asylsökande" är juridiskt korrekt för dem som faktiskt söker/sökt asyl men det vet vi ju inte om personerna faktiskt tänker göra. "Migrant" används ofta om personer som INTE är flyktingar - exempelvis i Migrationsverkets text ovan, som talar om "flyktingar och migranter". Därmed kan även det uppfattas som ett politiskt ställningstagande.--Chandra Varena (diskussion) 10 oktober 2020 kl. 10.01 (CEST)[svara]

Absolut, det är inte lätt. Men jag vill återigen poängtera att flykting inte bara har en särskild betydelse juridiskt, utan också politiskt. Enligt mig skulle "asylsökande" var det mest korrekta, eftersom det är beskrivning av personer som har sökt asyl eller avser söka asyl. Visst, det kan finnas de som kom till Europa utan avsikt att få asyl, men jag skulle fortfarande hävda att det är den mest korrekta beskrivningen för den överväldigande merparten av personer. En hel del av personerna var/är säkerligen flyktingar, men hela grejen är den att man inte kan uttala sig kategoriskt om någon är flykting eller inte eftersom det är just nått som måste prövas. Det är ju det också som den politiska debatten har handlat om - är de som kommer till Europa flyktingar eller ekonomiska migranter. Den minst icke-neutrala beskrivningen menar jag är att kalla dem för asylsökande. --Glentamara (diskussion) 10 oktober 2020 kl. 10.08 (CEST)[svara]

Tilläggas bör även att "flyktingkrisen" är betydligt vanligare namn på krisen än "migrationskrisen" om man tittar på antalet träffar på google. Men jag uppfattade det som att sidan flyttades till "migrationskrisen" just av den anledning som jag har anfört - nämligen att vi inte vill kategoriskt tala om personer som flyktingar förrän de har erhållit flyktingstatus. --Glentamara (diskussion) 10 oktober 2020 kl. 10.11 (CEST)[svara]

"En asylsökande är en person som lämnat sitt land för att söka skydd men ännu inte fått beslut om han eller hon kommer att få uppehållstillstånd". Så skriver Migrationsverket på sin hemsida. Det är enligt mig den bästa beskrivningen på de personer som kom till Sverige och övriga Europa under migrationskrisen, även om det inte är en perfekt beskrivning. --Glentamara (diskussion) 10 oktober 2020 kl. 10.13 (CEST)[svara]

Jag startar en ny diskussion här kring användningen av begreppet flykting eftersom den är oavhängig den tidigare diskussionen om en specifik bild.

1. Begreppet flykting har helt klart olika innebörder beroende på sammanhang, men det som är viktigt att förstå är att det är politiskt kontroversiellt just hur begreppet används. Framför allt sedan 2015 har det förts en politisk diskussion om vem som är flykting och vem som är ekonomisk migrant. Att kategoriskt kalla alla personer som kom under migrationskrisen för flyktingar, även om detta kan anses vara helt korrekt enligt ordets vardagliga innebörd, kan uppfattas som en partisk beskrivning av vissa sett i ljuset av den politiska diskussion som förekommit. Detta handlar alltså inte om att gräva ner sig i juridiska teknikaliteter, utan om att försöka hålla sig så neutrala som möjligt i förhållande till den politiska diskussion som har förekommit och fortfarande pågår. Jag menar därför att det vore bättre att använda ett begrepp som asylsökande för personer som har tagit sig till i Europa i hopp om att få stanna där, istället för begrepp som flykting eller migrant (som typiskt sett används av de som menar att merparten av personer som kommit inte har skyddsskäl).

2. Om nu Wikipedia-gemenskapen inte håller med mig om ovannämnda synpunkter, utan tycker att begreppet flykting kan användas utifrån sin vardagliga betydelse helt problemfritt, så anser jag i andrahand att vi istället bör konsekvent övergå till att i så fall kalla alla personer som kommit under migrationskrisen för flyktingar. Det blir ju annars lite märkligt att i de första bildtexterna beskriva personer som migranter, men sedan i senare bilder tala om flyktingar. Dessutom borde namnet på artikeln utan tvekan flyttas till flyktingkrisen då detta är det vanligast förekommande namnet på krisen om man t.ex. tittar på nyhetsartiklar och antalet träffar på google.

Oavsett vad vi bestämmer oss för hoppas jag att vi tillsammans kan få en så neutral och korrekt användning av flera av dessa rätt laddade begrepp i artikeln. --Glentamara (diskussion) 10 oktober 2020 kl. 10.34 (CEST)[svara]

Terminologin är luddig på ännu flera sätt. Väldigt många av dem som fått asyl i Sverige har INTE flyktingstatus, utan har fått uppehållstillstånd sm alternativt skyddsbehövande. Och vad kallar man då dem? --Chandra Varena (diskussion) 10 oktober 2020 kl. 10.57 (CEST)[svara]

Skyddsbehövande. --Glentamara (diskussion) 10 oktober 2020 kl. 11.09 (CEST)[svara]

Knepigt det med. Det betyder att det kom ganska få flyktingar från Syrien till Sverige år 2015. Men det kom många syriska asylsökande som fick uppehållstillstånd. Kanske är asylsökande det bästa ordet.

Vad gäller artikelns namn - jag var inte med när det diskuterades och bestämdes. Men "Flyktingkrisen" är det normala begreppet i de flesta sammanhang. Kan man tänka sig att artikeln heter "Flyktingkrisen...." och att man sedan kallar personerna asylsökande? --Chandra Varena (diskussion) 10 oktober 2020 kl. 11.26 (CEST)[svara]

Ja, det är precis vad jag också tror vore bäst. --Glentamara (diskussion) 10 oktober 2020 kl. 11.39 (CEST)[svara]

I sin historik över migration till Sverige använder Migrationsverket ordet "Flyktingkrisen" --Chandra Varena (diskussion) 11 oktober 2020 kl. 22.07 (CEST)[svara]

Bör vi kalla artikeln enbart "Flyktingkrisen" eller "Flyktingkrisen i Europa"? Jag skulle nog förespråka det förstnämnda då namnet oftast används utan att specificera "i Europa" och vad jag vet finns ingen annan händelse som kallas för flyktingkris som skulle kunna förväxlas med detta namn. --Glentamara (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 09.35 (CEST)[svara]

"Flyktingkrisen" tycker jag också. Men jag funderar på om det ska med något årtal. NE skriver "Flyktingkrisen 2015". Just nu så är det ju rätt tydligt vad som normalt avses med "Flyktingkrisen", men om detta ska vara hållbart över tid så är det nog klokt att förtydliga. Vi vet ju inte när det kommer en ny flyktingkris. --Chandra Varena (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 10.18 (CEST)[svara]

Sant, det kan dock vara svårt att bestämma en väldefinierad tidsperiod. Flyktingkrisen kan väl ofta avse mer än bara en kris under 2015. Vissa kanske skulle kanske till och med hävda att krisen fortfarande pågår? --Glentamara (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 10.37 (CEST)[svara]

"Flyktingkrisen från 2015"? Eller kanske bättre nu bara Flyktingkrisen, så får vi lösa det eventuella nya problemet när det uppkommer? För Finanskrisen finns en grensida, det går ju att fixa en för flyktingkrisen också framöver. --Chandra Varena (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 10.51 (CEST)[svara]

Jag tycker absolut att det ska stå ett årtal. Om det heter migrationskrisen i Europa 2015 eller flyktingkrisen i Europa 2015 tycker jag är hugget som stucket. Flyktingkrisen är mer etablerat i media, men migrationskrisen kanske är neutralare. Årtalet skulle ge snabb och tydlig kontext. LittleGun (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 11.27 (CEST)[svara]

Men om vi jämför med eurokrisen så finns det inget årtal angivet då. Finns det flyktingkriser för andra årtal? Jag har inte egentligen något emot att sätta årtal i namnet, även om jag inte ser det som nödvändigt. Det främsta problemet som jag ser det är att bestämma vilket/vilka årtal som ska stå. --Glentamara (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 12.29 (CEST)[svara]

2015 är väldigt etablerat, även om det inte går att vara så exakt egentligen. LittleGun (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 12.47 (CEST)[svara]

Ok, då flyttar jag artikeln till "Flyktingkrisen 2015" om ingen annan invänder. --Glentamara (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 13.52 (CEST)[svara]

. Bra! --Chandra Varena (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 13.57 (CEST)[svara]

Jag saknar Europa i namnet just nu. Den här flyktingkrisen var större i andra områden, men artikeln beskriver de europeiska förhållandena. LittleGun (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 15.49 (CEST)[svara]

Såvitt jag kan se i mediala sammanhang (från googling), på NE.se] och så vidare så används begreppet oftast utan "Europa". Menar du att "flyktingkrisen 2015" skulle syfta på mer än det som NE.se definierar som "benämning på händelserna 2015 då ett ovanligt stort antal människor tog sig till EU-länderna för att söka asyl"? --Glentamara (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 16.19 (CEST)[svara]

Nej, poängen är just "tog sig till EU-länderna för att söka asyl". Och att det kulminerade för europeisk del 2015. Jag tycker Wikipedias artikelnamn ska vara tydliga, i synnerhet tydligare än tidningar som är mycket "här och nu". Jag kan tänka mig att även NE lider av det, de är ju ändå nationens encyklopedi och har möjligen andra tankar om recentism. Och artikeln har ett tydligt europeiskt perspektiv, för att inte säga nordeuropeiskt. LittleGun (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 16.26 (CEST)[svara]

Ja, men "flyktingkrisen" är ju namnet på en "europeisk" händelse. Det handlar ju just om en kris som uppstod på grund av att många asylsökande försökte ta sig till EU. Så ett europeiskt perspektiv är väl inte så konstigt? Jag menar att själva namnet på den serie av händelser som utgjorde flyktingkrisen är just "flyktingkrisen", inte "flyktingkrisen i Europa" som antyder att det bara är en delmängd av en större kris. T.ex. finns inte "flyktingkrisen i Asien" som begrepp. Att ändra "flyktingkrisen" till "flyktingkrisen i Europa" känns som att vi etablerar egna namn på begrepp, vilket vi inte ska göra. --Glentamara (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 16.37 (CEST)[svara]

Nej, vi ska inte hitta på egna begrepp. Men att vara tydlig genom att lägga till särkiljnungar är inte att hitta på egna begrepp. Jag menar att artikeln har ett europeiskt perspektiv, och att det ska synas i artikelnamnet. Flyktingarna var utomeuropeiska och så beskrivs det globalt, som en bakgrund till varför Europa drabbades. De flesta flyktingarna har aldrig satt sig en fot i Europa. LittleGun (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 16.53 (CEST)[svara]

Ja, jag förstår din poäng, men samtidigt så tänker jag att om det inte finns något annat begrepp som det riskerar att sammanblandas med så är det onödigt att lägga till diverse extra beteckningar. Vi lägger ju normalt sett inte till geografisk del för historiska händelser, vi säger t.ex. trettioåriga kriget, inte trettioåriga kriget i Europa. Enda undantaget är om det finns flera händelser/begrepp med samma/liknande namn, t.ex. finanskrisen i Sverige 1990–1994, finanskrisen 2007–2008 och finanskrisen i Sverige 2008–2009, men då handlar det ju om att särskilja dessa begrepp från varandra. Vilken annan händelse/begrepp är det i det här fallet som vi behöver särskilja flyktingkrisen från? Om det inte finns något konkret exempel, kan jag inte se varför vi ska lägga till geografiska delar - det innebär i så fall, enligt min mening, att vi etablerar ett nytt namn på begreppet. --Glentamara (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 20.01 (CEST)[svara]

Jag håller med LitteGun om att Europa bär vara med. Flyktingkrisen har ju varit mycket värre utanför Europa, där det handlat om liv snarare än logistik och politik. Att man talat rätt lite om flyktingsituationen i Afrika betyder ju inte att situationen skulle vara under kontroll där. Genom att vara tydliga antyder vi det europeiska perspektivet – annars förstärker vi lätt en ignorant läsares uppfattning att det är just i Europa som flyktingsituationen är svår. –LPfi (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 20.35 (CEST)[svara]

Ja, en kris för flyktingar har det så klart varit långt utanför Europas gränser, och betydligt mycket värre på många håll. Men vi pratar ju inte här generellt om kriser för flyktingar, utan om Flyktingkrisen som namn och begrepp. Och jag hävdar, mot bakgrund av de referenser som finns, däribland ne.se, att flyktingkrisen är namnet på den kris som hade med det stora antalet flyktingar som kom till Europa/EU att göra. Det blir en tautologi att lägga till "i Europa". Det är att framställa det som att artikeln bara beskriver en delmängd av en större kris med namnet flyktingkrisen. --Glentamara (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 21.23 (CEST)[svara]

Jag tycker att det är lämpligt att Europa preciseras. Under 2015, liksom alltid, pågick flera stora flyktingkriser som inte är riktade mot Europa - t ex Jemen, Pakistan, Afrika söder om Sahara, Centralamerika osv. Nu har vi väl inga artiklar om dessa kriser (än), men de vore helt relevanta ämnen. Janders (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 21.40 (CEST)[svara]

Om ni alla insisterar på det, så fine. Men jag tycker nog att ni tolkar namnet på krisen alltför bokstavligt. Som att "flyktingkris" är en generisk term och att detta bara beskriver en utav många. Men jag menar, baserat på referenserna, att så inte är fallet. Flyktingkrisen är att betrakta som ett egennamn på en specifik kris, som just är relaterade till det stora antalet asylsökande som tog sig till Europa/EU under 2015. Självklart finns det andra kriser som har innefattat flyktingar, men de kallas inte för "flyktingkrisen". Jag frågar mig fortfarande: Vilken annan kris konkurrerar med namnet "flyktingkrisen"? Menar ni att det finns en "flyktingkrisen i Afrika 2015" eller "flyktingkrisen i Jemen 2015"? Det är knappast etablerade begrepp så vitt jag vet. Detta är verkligen att inrätta egna modifierade namn på olika händelser. --Glentamara (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 21.50 (CEST)[svara]

Du har låst fast vid att ett artikelnamn måste vara ett etablerat begrepp. Artiklenamn kan också vara självförklarande och ha särskiljningar. LittleGun (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 21.58 (CEST)[svara]

Nej, jag undrar fortfarande vilken annan kris ni menar att flyktingkrisen 2015 skulle kunna förväxlas med? Om läget är liknande det som gäller för "finanskriser" som jag nämnde tidigare så är jag helt med på tåget. Men i nuläget ser jag inte att det finns något behov av särskiljning i detta fall då det bara finns en flyktingkrisen' på svenska språket vad jag vet. Det är också så begreppet används av t.ex. ne.se, svenska regeringen, Sieps, Publikationsbyrån och diverse media, t.ex. Aftonbladet. Dessutom innebär det att man begränsar innebörden av flyktingkrisen till att enbart vara en händelse i Europa, när det i själva verket är en kris sammanflätad med många händelser runt om i världen, inte minst kriget i Syrien. Dock kvarstår det faktum att krisen syftar på det stora antalet asylsökande som just 2015 tog sig till Europa. Därför som vi inte pratar om flyktingkrisen 2013, flyktingkrisen 2014 osv. även om det fanns otroligt många flyktingar på flykt i världen även dessa år. --Glentamara (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 22.05 (CEST)[svara]

Inte så att den förväxlas med exakt en annan flyktingkris, men tillägget "i Europa" skulle förtydliga sammanhanget och det faktum att artikeln handlar om en kulmen i Europa på ettmycket längre skeende. LittleGun (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 05.31 (CEST)[svara]

Jag tycker att du gör helt rätt som försöker hålla en stringens kring begreppen. Ricjac 19 oktober 2020 kl. 13.09 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ En slagning i sökmotorer ger för handen "flyktingkrisen" är vanligare än "migrationskrisen" på svenska, medan migration crisis är vanligare än refugee crisis på engelska. Samtidigt sade Europakommissionens vicepresident att More than half of all migrants to Europe are motivated by “economic reasons” and are not fleeing war or persecution, the vice-president of the European Commission has said. enligt The Independent. Så det finns skillnaden en övergripande skillnad i vinkeln som tagits av svenskspråkig massmedia. Eftersom skeendet och artikeln inte var betränsad till just Sverige blir situationen svår - är det saklighet som eftersträvas eller ska vi följa svenskspråkig massmedia? TusenOrd (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 03.04 (CEST)[svara]

Det är det där med etablerat språkbruk, och att vi bara behöver bry oss om svenskt språkbruk på svenskspråkiga Wikipedia. Och då förutom massmedia även regering och myndigheter, till exempel. Språkbruk är ju sällan "sakligt". Det heter till exempel att en papperspåse gjord av papper trots att en soppåse inte är gjord av sopor. Personligen tycker jag det kvittar i det här fallet, eftersom båda använts frekvent, och har inga problem med "Migrationskrisen i Europa 2015". Men det betyder inte att det står mellan "saklighet och svenskspråkig massmedia", det är en osaklig halmdockefråga. LittleGun (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 05.47 (CEST)[svara]

LittleGun, det är ingen "halmdocka" utan ett konstaterande av Cardiff School of Journalism i studien "Press Coverage of the Refugee and Migrant Crisis in the EU: A Content Analysis of Five European Countries", som konstaterat att Overall, the Swedish press was the most positive towards refugees and migrants, while coverage in the United Kingdom was the most negative, and the most polarised. på sid 1. Undrar om svenska journalisthögskolor har forskat i ämnet? TusenOrd (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 06.52 (CEST)[svara]

Jo, halmdockan är din förmenta fråga "är det saklighet som eftersträvas eller ska vi följa svenskspråkig massmedia?". När det i själva verket handlar om att vi ska följa svenskt språkbruk, och råkar man då anse något annat än vad du kommit fram till är man osaklig. Testa istället att lägga fram dina argument utan retoriska frågor och knep. Notera att ditt citat inte tar ställning om vad som är sakligt. LittleGun (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 07.12 (CEST)[svara]

Diskussionen handlar om huruvida de som kom till Europa under krisen huvudsakligen var flyktingar eller "economic migrants" och vad artikeln borde heta med avseende på det. TusenOrd (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 07.24 (CEST)[svara]

Nej, diskussionen handlar om artikelnamnet. Ett av argumenten mot att kalla den flyktingkrisen är att migrant är bättre för att alla inte självklart var flyktingar enligt vissa specifika definitioner. Det är inte samma sak som att svara på "är det saklighet som eftersträvas eller ska vi följa svenskspråkig massmedia?". LittleGun (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 07.43 (CEST)[svara]

Det är osakligt att kalla saker för annat än vad de är enligt allmänt vedertagna definitioner, det står jag för och kommer aldrig att skämmas för. Speciellt i en encyclopedi. TusenOrd (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 07.56 (CEST)[svara]

Bra. Det tycker jag att du ska göra. Att använda retoriska knep för att göra poänger av det är ett mycket svagt sätt att stå för det. Så undvik det. LittleGun (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 07.59 (CEST)[svara]

Så du vill alltså fortsätta att diskutera formuleringar istället för diskussionsämnet? TusenOrd (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 08.13 (CEST)[svara]

Vilka formuleringar? Jag har försökt vara tydlig vad jag tycker i frågan om artikelnamnet: Att "migrantkrisen" eller "flyktingkrisen" inte spelar någon roll men att jag vill ha med årtalet 2015 och Europa. Jag har också försökt vara tydlig med vad jag tycker om din energistjälande retorik med förment formulerade frågor och halmdockor. Vad är oklart? LittleGun (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 08.18 (CEST)[svara]

Uppfattar du detta: "Bra. Det tycker jag att du ska göra. Att använda retoriska knep för att göra poänger av det är ett mycket svagt sätt att stå för det. Så undvik det.", att jag vill fortsätta en diskussion? Meningen var att sätta punkt. Så varför en fråga till?--LittleGun (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 08.21 (CEST)[svara]

LittleGun ang Jag har också försökt vara tydlig med vad jag tycker om din energistjälande retorik med förment formulerade frågor och halmdockor. Vad är oklart? Så du har alltså diskuterat retorik om och om igen ... för att du är emot energistöld? TusenOrd (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 08.35 (CEST)[svara]

Ja. LittleGun (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 08.40 (CEST)[svara]

Eftersom det verkar finns konsensus för att lägga till "i Europa" så viker jag mig för det, även om jag egentligen inte är övertygad om behovet av detta. När det gäller "flyktingkrisen" kontra "migrationskrisen" så kan man ha många åsikter om detta, men vi bör väl rimligtvis använda det begrepp som är mest utbrett i svenska språket, vilket är "flyktingkrisen". Återigen, det är inte alltid så att man kan tolka ord ordagrant. I så fall borde vi inte heller kalla t.ex. "andra världskriget" för världskrig för egentligen omfattade ju kriget inte riktigt hela världen. Samma sak med flyktingkrisen, det var kanske så att många som kom inte var flyktingar, men det spelar ingen roll. Det mest utbredda namnet på krisen är inte desto mindre flyktingkrisen. --Glentamara (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 08.28 (CEST)[svara]

Glentamara: Min preferens är migrationskrisen eftersom det är sakligare och är vanligare i engelska som är ett enormt mycket större språk. Men oavsett namnet borde inledningen på artikeln öppet redovisa propoprtionen av flyktingar bland migranter i första paragrafen. TusenOrd (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 08.55 (CEST)[svara]

LittleGun: att hålla på med retorik-kritik vid sidan om ämnet stjälar energi. Man kan inte bekämpa energistöld genom att stjäla energi. Min egen strategi är att helt enkelt ignorera alla provokationer för att inte ge energi till dem, men ibland gör jag undantag som du märker. Ha en fin dag. TusenOrd (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 08.55 (CEST)[svara]

Nej det har inte märkts. För jag har inte (halmdockan igen då) provocerat. LittleGun (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 09.01 (CEST)[svara]

Inte heller stulit energi, jag har lagt energi på att svara på frågor som inte i första hand varit frågor utan retoriska knep.--LittleGun (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 09.17 (CEST)[svara]

Tittar man på antalet träffar på google så har "flyktingkrisen" ungefär en storleksordning fler träffar än "migrationskrisen". Begreppet används av bland annat NE, regeringen, myndigheten Sieps, Publikationsbyrån och andra EU-organ, och många olika nyhetssajter. Vilka begrepp man använder på andra språk tycker jag inte är så relevant - vi diskuterar ju här vad det svenska namnet på krisen är.

Jag tycker absolut att det vore bra att lägga in hur stor andel av alla asylsökande som fick asyl. Men finns det någon sådan statistik att tillgå? Då måste vi dra en gräns i tiden för vilka asylsökande vi ska inkludera som personer som kom i samband med flyktingkrisen. Ska vi inkludera de som kom under 2015? --Glentamara (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 09.06 (CEST)[svara]

Jag tror att det blir väldigt svårt att få fram en sådan siffra. Som Glentamara säger blir tidsavgränsningen svår - som jag ser det godtycklig hur man än gör den. Dessutom finns vad jag vet ingen samlad statistik fördelad på när människor SÖKTE asyl utan bara på när deras ärenden avgjordes. I Sverige var det för vissa nationaliteter mycket lång fördröjning, vissa fick vänta i flera år innan utredningen var färdig och först våren 2020 publicerade Migrationsverket siffror för dem som sökt asyl 2015. Och jag vet inte - och vet inte om någon vet - hur många av dem som fortfarande sitter i läger i Sydeuropa som kom dit redan 2015. --Chandra Varena (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 10.04 (CEST)[svara]

Exakt! Jag vet att Eurostat publicerar statistik varje år för hur många som fått asyl i första instans det året, men som du säger så är det svårt att veta hur många som fick asyl baserat på det år de kom till Europa. Och mycket av statistiken handlar om beslut i första instans, hur det faktiskt ser ut efter överklagande vet jag inte om det finns någon statistik för på europeisk nivå. --Glentamara (diskussion) 13 oktober 2020 kl. 10.17 (CEST)[svara]

I Finland hade vi ju just fått sannfinländarna med i regeringen, samlingspartiet (det tredje partiet) har valt en ganska invandringskritisk linje och centern (där statsministern först erbjöd sin bostad för flyktingarna, men snabbt backade) hade inte heller någon särskilt flyktingvänlig profil. Immigrationsverket skärpte linjen utan direkta politiska beslut (som hade varit omöjliga, eftersom asylhanteringen bör följa internationella fördrag), utom att rätten till rättshjälp beskars. Följden av förskjutningen av praxis, och av en massa snabbutbildade hanterare, var att en massa fall återbördades av överbelasatde besvärsinstanser. Behandlingen har alltså dragit ut på tiden väldigt mycket. Jag antar att läget är liknande i många länder. Det finns också stor risk att en del fall liknande dem som sändes för ny behandling aldrig hann överklagas.

Ett nekande beslut i första instans säger alltså ganska lite om huruvida personen hade asylskäl. Ren statistik duger inte, utan avancerade metoder behöver användas för att få fram ens någorlunda pålitliga siffror, och osäkerheten borde antagligen ändå påpekas i samband med dem. Därmed är de inte lämpliga för inledningen. Bättre att där konstatera att det bland dessa människor fanns många orsaker att fly, såväl förföljelse som krig och misär, varav de senare väl inte är asylskäl.

–LPfi (diskussion) 19 oktober 2020 kl. 15.17 (CEST)[svara]

Vad som ses som asylskäl varierar även inom Sverige. Av dem som flytt hit från krigets Syrien har nästan alla beviljats asyl som "alternativt skyddsbehövande" och alltså fått tillfälliga uppehållstillstånd men inte flyktingstatus. De som flytt från andra krigshärjade länder har i stället bedömts efter sina individuella skyddsskäl, oavsett situationen i landet, vilket gjort det mycket svårare att få asyl.--Chandra Varena (diskussion) 19 oktober 2020 kl. 15.33 (CEST)[svara]

Det finns två grupper av personer som har asylskäl enligt europeisk rätt. Flyktingar - personer som flyr på grund av förföljelse på grund av politisk tillhörighet, religion, nationalitet osv. Alternativt skyddsbehövande - personer som riskerar allvarlig skada vid återvändande, t.ex. tortyr, dödsstraff eller motsvarande. Om man riskerar att skadas av en väpnad konflikt vid återvändande, så har man absolut skyddsskäl. Om man flyr av uteslutande ekonomiska skäl, så har man det däremot inte. Ett EU-land kan även ge asyl till andra personer, s.k. övrigt skyddsbehövande, men denna möjlighet har minimerats i Sverige sedan flyktingkrisen. --Glentamara (diskussion) 19 oktober 2020 kl. 15.55 (CEST)[svara]

För övrigt, när vi jämför Finland och Sverige så bör vi ha i åtanke att "asyl" i Finland är definierat endast som det skydd flyktingar är berättigade till. I Sverige används begreppet "asyl" däremot synonymt med "internationellt skydd", vilket även innefattar det skydd som alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande är berättigade till. --Glentamara (diskussion) 19 oktober 2020 kl. 15.57 (CEST)[svara]

Avskaffande av uppehållstillstånd av humanitära skäl (jag behärskar inte terminologin och hinner inte kolla upp nu) var en sak sannfinländarna lyckades driva igenom, vilket har lett till att vi har folk i Finland som inte har rätt till uppehållstillstånd men inte heller kan återvända eller utvisas. Papperslösa av nödtvång. –LPfi (diskussion) 19 oktober 2020 kl. 17.48 (CEST)[svara]

Ja dm finns i Sverige också. Till exempel afghanska barnfamiljer. Papperslösa av nödtvång, precis.Får inte jobba, kan inte utvisas.--Chandra Varena (diskussion) 19 oktober 2020 kl. 17.50 (CEST)[svara]

Precis, det är den grupp av "övrigt skyddsbehövande" som inte längre har rätt till asyl i Finland och Sverige. Det kan även handla om personer som är allvarligt sjuka. De täcks inte av EU:s skyddsgrundsdirektiv, som endast reglerar asyl (internationellt skydd) för flyktingar och alternativt skyddsbehövande.

Men för att återgå till artikeln så verkar vi vara överens om att det blir svårt att ge en siffra på hur stor andel av de asylsökande som faktiskt är/var berättigade till asyl. --Glentamara (diskussion) 19 oktober 2020 kl. 18.02 (CEST)[svara]

Denna artikel är som tagen direkt från Nazityskland. Flyktingarna flydde från våra (västvärldens) bomber, som framgår i varje ärlig artikel. Det är inte bara vidrigt att vinkla det så här, det får Europa och EU att framstå som extremt patetiska.

Om artikeln tvunget ska handla om våra (européernas) känslor och inte flyktingarna så bör det ändå påpekas att krisen var självförvållad. "Vårt" krig i Irak destabiliserade Syrien. Medan västvärlden ignorerade lidandet i Irak (många jublade över dödade irakier), så tog Syrien emot 1,2 miljoner irakiska flyktingar. Det står ingenting om hur "vi" beväpnade islamister i regionen, precis som "vi" gjorde i Afghanistan 20 år tidigare.

Genom att låtsas att vi är de verkliga offren i detta, och inte flyktingarna, så gör vi precis som Nazityskland.

Dessutom, inte alla röster har ett berättigande. Man kan inte både vara förespråkare av krig (Irak) och motståndare till konsekvenserna av kriget. Det är ju precis detta miljontals européer gick ut på gatorna för att demonstrera mot.

Ingen kan ärligt säga att flyktingkrisen kom som en överraskning. Samma sak såg vi i Indokina som konsekvens av Vietnamkriget. Flyktingkrisen kunde enkelt ha undvikits, men var ett vägval Europa tog 2003.

-- inlägget gjort av en oinloggad användare 26 september 2021

Vi har haft en rätt stor diskussion rätt nyligen om att artikeln skulle heta Flyktingkrisen 2015. Via WD dyker nu ordet migrantkris upp som specifikation/ underrubrik. Eftersom terminologin i dessa frågor är laddad med många olika betydelser menar jag att vi ska hålla oss till den rubrik vi kommit överens om, tills vi kommer överens om något annat . Jag tog därför bort detta, men nu är det tillagt igen. Vad tycker ni andra? --Chandra Varena (diskussion) 8 oktober 2021 kl. 13.16 (CEST)[svara]

Det ska vara en kortfattad beskrivning, inte en underrubrik egentligen. Eftersom artikeln heter flyktingkrisen 2015 så är det just den som ska beskrivas. Migrantkris och flyktingkris är båda lika dåliga som beskrivning. Jag antar att en del anser det "missvisande" med flyktingkris eftersom alla inte var flyktingar enligt vissa definitioner? Jag tycker båda fungerar.

Jag tycker beskrivningen borde vara: "Ökade flyktingströmmar till Europa, i synnerhet över Medelhavet, som kulminerade 2015" eller "ökad migration till Europa, i synnerhet över Medelhavet, som kulminerade 2015".--LittleGun (diskussion) 8 oktober 2021 kl. 14.49 (CEST)[svara]

jag ändrde till "ökade flyktingströmmar till Europa, i synnerhet över Medelhavet, som kulminerade 2015".--LittleGun (diskussion) 8 oktober 2021 kl. 14.51 (CEST)[svara]