Diskussion:Nyliberalism

Det här är en diskussionssida som används för att diskutera utformningen av artikeln som diskussionssidan tillhör och inte artikelns ämne i sig eller uppfattningar om detta. Därför är det viktigt att diskutera utformningen sakligt och konstruktivt.

En IP-wikipedian försökte infoga det här:

Mer allvarligare kritik är att den definition av frihet nyliberalismen påstår sig kunna tillföra samhället, inte står i paritet till vad de flesta människor upplever som frihet. Om tillämpning av nyliberala idéer skall ge individer och samhälle frihet krävs antingen ett samhälle där andras egendom inte kan stå i vägen för individens och samhället utövande av frihet, eller ett samhälle där samtliga individer har likvärdiga möjligheter att utnyttja egendom och ekonomi. Eftersom sådana samhällen ännu inte påträffats, visas mätningar istället på en ansenligare ofrihet för merparten av invånarna i samtliga länder där nyliberala idéprogram genomförts, och det som en direkt följd av att landets offenliga medel, resurser och tillgångar överförts till stora företag. Den ökade frihet fåtalet i den situationen har möjlighet att utnyttja kan inte rättfärdigas, ens utilitaristiskt. Utilitarismen förespåkar största möjliga goda till största möjliga antal.

Har svårt att se någon betydelse i det. Vad är det här för allvarlig kritik? Vad är den vanliga definitionen av frihet? Hur står egendom i vägen för denna? Osv osv. Vilka mätningar har vem gjort. --Farl 17 februari 2008 kl. 02.20 (CET)[svara]

Denna text kommer från artikeln Libertarianism, som numera omdirigerar hit. En del av innehållet är redan inlagt på denna sida men det finns kanske mer som man kan lägga in.

Libertarianism är en form av liberalism som utgår från naturrätten, vilket leder till långt gångna friheter (se även radikal liberalism). Termen libertarian användes först av anarkokommunisten Joseph Déjacque ^[1]. Individualanarkisten Benjamin Tucker nyttjade också termen för hans syn på individuell frihet.

Begreppet libertarianism är en amerikansk term, och det går att argumentera för att det är den amerikanska motsvarigheten till det europeiska begreppet nyliberalism. Andra väljer dock att göra en distinktion, vilket också är fallet i denna artikel. I ett amerikanskt sammanhang syftar neoliberal på en gruppering som närmast kan betraktas som marknadsvänliga socialliberaler med svensk terminologi.

En del libertarianer förespråkar nattväktarstat, andra ingen stat alls. De senare anser att precis allting i samhället ska skötas på frivillig grund, inklusive institutioner som rättssystem, polis och försvar (detta motsvarar anarkokapitalism).

Libertarianism är med andra ord ett smalare begrepp än nyliberalism i det att anhängaren som minst förespråkar nattväktarstat, men samtidigt bredare eftersom nyliberaler inte kan tänka sig att privatisera institutioner som har till uppgift att skydda medborgarens negativa rättigheter. Till skillnad från nyliberaler ser en libertarian inte nödvändigtvis kapitalism som ett idealiskt eller moraliskt system, det är frivilligheten som är det centrala.

Libertarianismen härstammar ideologiskt ifrån klassisk liberalism, samt en del statskritiskt gods, tankar om den fria marknaden och individens suveränitet från individualanarkismen^[2]. De sätter liberalismens kärna, friheten, i centrum. Människor får gärna dela in sig i grupper med olika system där några lever kommunistiskt, några kapitalistiskt etc. Allt för att maximera människors frihet att välja hur deras liv ska levas, det man betonar är frivilligheten. Libertarianer anser att om det finns behov av att bilda jurisdiktioner så kommer sådana att uppstå spontant. Alla ska naturligtvis ha friheten att bli medlem i en sådan för att få rättsskydd men då säger man samtidigt upp en del av sin egen frihet, antagligen får man då betala en avgift för skyddet. Liknande "samhällskontrakt" får frivilligt ingås på alla andra områden, om man vill ha till exempel polisbeskydd, brandförsvar etc.

Libertarianism ligger nära anarkism. Detta visar också att liberatarianismen är svår att placera in på höger-vänster-skalan. Det har hävdats att båda systemen innebär samma sak, även om deras förespråkare kanske har kommit fram till denna ståndpunkt från två olika håll. Det finns dock också libertarianer som är mer åt höger ungefär som nyliberalerna, som hyllar kapitalism och som vill ha en liten stat som sysslar med vissa "kärnuppgifter" som till exempel just sådant som rättsväsende, polis och militärt försvar. Det amerikanska partiet Libertarian Party är förmodligen mer höger i denna mening.

I Sverige finns ett nätverk, Frihetsfronten, samt sedan 2005 ett politiskt parti, Liberala Partiet, som riktar sig framförallt till nyliberaler och libertarianer.

-- Väl skrivet föregående talare. Artikeln ser för tillfället hemsk ut. 78.69.217.113 9 april 2015 kl. 16.48 (CEST)[svara]

Klassiska anarkister anser att libertarianism är en blandning av liberalism och individualanarkism, och att tankgångarna ingalunda är nya utan skall ses som klassisk liberalism^[3].

Är det verkligen en ideologisk kritik? Verkar snarare vara en renodlad språklig och tämligen trivial kritik. --Huesos 20 september 2007 kl. 16.53 (CEST)[svara]

Verkar inte som verklig kritik. Bara en ihopblandning av de olika termerna. Artikeln ser inte bättre ut tyvärr.78.69.217.113 9 april 2015 kl. 16.50 (CEST)[svara]

Libertarianer[redigera wikitext]

• Jason Alexander
• Dave Barry
• Nathaniel Branden
• Harry Browne
• Drew Carey
• Clint Eastwood
• David D. Friedman
• Milton Friedman
• Friedrich von Hayek
• Hugh Hefner
• Karl Hess
• Charlton Heston
• Penn Jillette
• Denis Leary
• Bill Maher
• Ludwig von Mises
• Charles Murray
• Robert Nozick
• P.J. O'Rourke
• Trey Parker
• George Reisman
• Lew Rockwell
• Murray N. Rothbard
• Kurt Russell
• Tom Selleck
• Thomas Sowell
• John Stagliano
• Howard Stern
• Matt Stone
• Teller
• Frank Zappa

Litteratur[redigera wikitext]

• Robert Nozick, Anarchy, State and Utopia
• Friedrich Hayek, The Constitution of Liberty
• Murray N. Rothbard, For a new Liberty: The Libertarian Manifesto
• Charles Murray, What it means to be a Libertarian
• David D. Friedman, Machinery of Freedom

Referenser[redigera wikitext]

EriFr 3 juni 2007 kl. 23.25 (CEST)Jag är inte riktigt nöjd med det sätt vi använder refernser och källor. Jag föreslår att vi skriver på följande sätt: Efternamn, Namn, Utgivningsår, Titel i kurviv text, Namn på Tryckeri, Utgåva, Sida. Om vi inte har alla uppgifter är det rimligt att man helt enkelt hoppar över just den som saknas. Att skriva efternamnt först och förnamn sist är dock lite dumt. Som det ser ut just nu kan vi anvädna namnet som länk, det går inte om man använder det andra systemet. Vad anser ni?[svara]

Visf 2011-01-12, David Friedman, Murray N Rothbard är inte nyliberaler, de är anarkokapitalister. Bill Maher är inte nyliberal heller, han är vänsterliberal.

Nyliberalism är utan tvekan höger. Nyliberalism används ibland som synonym till just högerliberalism, något som nämns även på denna sida. Vad som är höger förklaras bra på engelska wikipedia (ej så på svenska, så den artikeln borde modifieras ganska mycket);

"In politics, right-wing, the political right, or simply the Right, are terms that refer to the segment of the political spectrum typically associated with any of several strains of conservatism, classical liberalism, the religious right, authoritarian nationalism; or often simply the opposite of left-wing politics".

Detta leder förstås till att nyliberalismen hamnar på samma plats som vissa former av konservatism, och just därför har begreppen höger/vänster begränsad användning, om man samtidigt inte preciserar sig. Samtidigt är det förstås också sant att höger/vänster ursprungligen handlade om huvuvida man ansåg Franska revolutionen var mer dålig än bra (höger) eller tvärtom; alltså personer som var åt det liberala hållet (och kanske även vissa socialister) var vänster, konservativa höger.

Jag ändrar även "Nyliberaler är positiva till kapitalism (marknadsekonomi)" till "Nyliberaler är positiva till kapitalism och marknadsekonomi". Marknadsekonomi och kapitalism är inte samma sak, man kan tänka sig ett system där man i främst har statligt ägande men ändå klara marknadsinslag. Huruvida man kan ha kapitalism utan marknadsekonomi beror på vad man menar med kapitalism. Om man med kapitalism menar privat ägande+marknadsekonomi så är detta uppenbart omöjligt, och då skulle man istället kunna skriva "Nyliberaler är positiva till kapitalism", men jag väljer istället betydelsen kapitalism=privat ägande (av de flesta företag), den betydelsen använder bl a Klas Eklund (i sin bok Vår Ekonomi). Men oavsett vilken av dessa betydelser av kapitalism man föredrar så bör det inte stå "Nyliberaler är positiva till kapitalism (marknadsekonomi)".

Jag ändrar också från "(nyliberalism)vänder sig emot beskattning och alla former av marknadsregleringar" till "(nyliberalism) förepråkar väldigt låg (eller ingen) skatt och är emot de flesta former av statlig reglering". Nyliberalismen är helt enkelt inte nödvändigtvis mot all skatt, de flesta nyliberaler stödjer skatt som används till polis, domstolar, militär, men ibland även till vägar och annan infrastruktur, många stödjer även regleringar i miljöfrågor, patent, upphovsrätt etc. 81.216.236.207 11 december 2005 kl.21.56 (CET)

4 juni 2007 kl. 00.44 (CEST)Jag anser att man kan vara sparsam med att använda begreppet kapitalism. Det går utmärkt att använda sig av begrepp som marknadsekonomi och privat ägande. EriFr

Jag håller med EriFr. Förövrigt är kapitalism den simplaste och mest rena formen "marknads"-"ekonomi". Det vill säga, en ekonomi med "marknad", vilket vanligen implicerar privata aktörer, men givetvis även skulle kunna åsyfta offentliga instutiotioner och då få en mer tvivelaktig innebörd. 78.69.217.113 9 april 2015 kl. 16.55 (CEST)[svara]

Moderaterna är inte ett nyliberalt parti. Om det räcker med att några individer med vissa åsikter ska vara medlemmar för att partiet ska tas upp i artikeln måste nästan alla partier tas upp under varje ideologi. Kan man inte tänka sig att någon nazist finns med i moderaterna eller någon islamist i socialdemokraterna? Detta håller inte i längden. Icaros 10 januari 2007 kl. 08.47 (CET)[svara]

Är väl inte helt orimligt att ha med den delen då Moderaterna ofta ses som motsatsen till Socialdemokraterna, även om så inte är fallet. Sen har ju näringslivet ofta associerats med just moderaterna genom hela sveriges politiska historia. Narcissist 12 mars 2007 kl. 15.43 (CET)[svara]

Vad är nyliberalt med att näringslivet associeras med ett politiskt parti? Jag vågar dessutom påstå att det traditionellt sett i Sverige länge har funnits ett samförstånd mellan betydande delar av näringlivet och den politiska makten, oavsett om denna varit socialdemokratisk eller borgerlig. EriFr 6 juni 2007 kl. 17.11 (CEST)[svara]

Var mer inne på att Moderaterna har kallats nyliberaler så jag tyckte att det såg bra ut att det utreddes i artikeln när det ändå var ett stycke som handlade om just Sverige. Narcissist 23 oktober 2007 kl. 20.49 (CEST)[svara]

3 juni 2007 kl. 21.35 (CEST) Nyliberalism är utan tvekan höger. Nyliberalism används ibland som synonym till just högerliberalism, något som nämns även på denna sida. Vad som är höger förklaras bra på engelska wikipedia (ej så på svenska, så den artikeln borde modifieras ganska mycket);3 juni 2007 kl. 21.35 (CEST)

Jag tänker ta upp en diskusson om detta. Nyliberalismen knyter an till den ursprungliga liberalismen. Liberalismen var ursprungligen inte en högerideologi och anarkismen, som betraktas som en vänsterideologi, knyter mycket an till den ursprungliga liberalismens idéer. I atikeln "Höger och vänster är förvirring" i nr 2 år 2003 av Nyliberalen (artikeln fanns ursprungligen med i nr 6 år 1993) skriver Christian Gergils: "Praktiskt taget allt nyliberalismen står för är i motsats till det som betraktas som höger! Öppna gränser/fri invandring, alla människors lika rätt till frihet, nej till all form av moralism och lagstiftning som reglerar människors frivilliga förehavanden, avståndstagande fårn alla former av privilegiesystem..." samt "tvärtemot konservatismen har nyliberalismen och socialismen haft individens frigörelse som mål, man bejakade industrialismen, förnuftstron och vill uppnå högre levnadsstandard för massorna. Man ville göra slut på statsskyrka, privilegier och krig" samt "man skalkomma i håg att många av kommunismens teoretier hade 'statens bortvittrande som mål'".

Bra initiativ, men förtjänar det en egen rubrik? Kanske kan stycket infogas under någon annan rubrik? M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 3 juni 2007 kl. 22.09 (CEST)[svara]

Ok, ja, det kanske är sant, jag ska se hur jag kan infoga det i något annat avsnitt.

Med tanke på att Wikipedia specifikt avråder från att använda höger och vänster när det gäller politik bör hela avsnittet egentligen tas bort. //Heimvennar - divider 23 december 2007 kl. 17.39 (CET)[svara]

Wikipedia ska inte skriva att något om huruvida nyliberalism är höger eller vänster. Däremot kan Wikipedia skriva (källbelagt) om hur olika auktoriteter vill placera in nyliberalism på höger-vänsterskalan. --  boivie  ✎ 23 december 2007 kl. 22.45 (CET)[svara]

Höger-Vänsterskalan är klart subjektiv i dagens samhälle och jag skulle önska att den gick i graven i och med Wikipedia och den övriga moderna världen! 78.69.217.113 9 april 2015 kl. 16.57 (CEST)[svara]

Ska vi försöka hitta ISBN-nummer till vår litteratur, eller ska vi strunta i det eftersom det i flera av falen finns två, tre utgåvor inom samma språk och dessutom såväl engelska som svenska? EriFr 4 juni 2007 kl. 11.59 (CEST)[svara]

Jag har lite synpunkter på litteraturlistan i artikeln. På samma sätt som Wikipedia inte är en länksamling, så är Wikipedia inte heller ett biblioteksindex och därför bör listan begränsas till att omfatta de mest betydande verken inom nyliberalismen. -- [ JIESDEO ] ^{B D} 4 juni 2007 kl. 12.06 (CEST)[svara]

För övrigt är länksamlingen också på tok för lång. -- [ JIESDEO ] ^{B D} 4 juni 2007 kl. 12.11 (CEST)[svara]

Jag håller med Jsdo i detta och har själv en del av skulden. Erifr som verkar kunnig kanske kan göra en första prioritering bland länkarna och böckerna så ser vi om det blev bra?

När det gäller bokreferenser ska man egentligen använda Mall:Bokref, eftersom alla litteraturreferenser naturligtvis bör se likadana ut på hela Wikipeda. Du Erifr som verkar vara full av energi kanske vill ta tag i detta? ISBN-nummer får gärna anges, och vilken upplaga spelar nog ingen roll. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 4 juni 2007 kl. 18.37 (CEST)[svara]

Aight, jag ska försöka ta tag i det inatt! ;-) EriFr 5 juni 2007 kl. 18.44 (CEST)[svara]

Ok, vi gör så här. En del av de böcker som finns i litteraturlistan är gamla klassiskt liberala verk. Vi har i artikeln understrukit att nyliberaismen i själva verket är ett återuppväckande av den klassiska liberalismens idéer och vi har varit nogranna med att länka till artikeln om klassisk liberalism. Jag flyttar därför merparten av de klassiskt liberala verken till den artikeln och låter moderna verk (Nozick, Rothbard, Friedman, etc.) vara kvar. Vad tror ni om den lösningen? EriFr 6 juni 2007 kl. 10.38 (CEST)[svara]

Litteraturen är ju till för att den som vill ska kunna läsa mer om ämnet, inte för att lista betydande verk. Man kan försöka väva in de allra mest betydande verken i historieavsnittet. (jfr. "kommunistiska manifestet" är inte så bra som litteratur för den som vill veta mer om kommunismen, men bör absolut nämnas i dess historieavsnitt). Gunnar Larsson 6 juni 2007 kl. 16.44 (CEST)[svara]

Tack, det där var en extemt bra synpunkt, jag ska försöka omarbeta litteraturavsnittet, håll till godo kamrater! EriFr 6 juni 2007 kl. 17.08 (CEST)[svara]

I artikeln saknar jag en del över där politiker i praktiken genomfört vad som många gånger kallats en nyliberal politik. Förvisso är nylliberalism egentligen klassiska liberalismens idéarv men samtidigt uppstod den moderna termen för nyliberalism på 1970-talet och två viktiga ledare jag tänker på är framför allt Margaret Thatcher och Ronald Reagan vars ekonomiska politik anses av många vara en del av den nyliberala rörelsen. Det kan väl inte vara fel att ta med dem? Kolla engelska Wikipedia, där är det bra beskrivet. Jag menar alltså att "Andra betydelser" behöver utökas en aning och eventuellt använda rubriken likt engelska delen. Narcissist 29 oktober 2007 kl. 20.20 (CET)[svara]

Jo, en underrubrik med några konkreta exempel under "Nyliberalism i andra sammanhang" är en bra idé. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 29 oktober 2007 kl. 22.31 (CET)[svara]

• Rensa upp litteraturlistan – den är inte en källförteckning utan endast i "läsa vidare"-syfte och kring fem titlar är då kanske lämpligt. ISBN-numren är bra att ha ifall de ska användas som källor senare (går ju att lyfta över till diskussionssidan) men jag tycker inte att det behövs i en allmän lista med lästips.
• Rensa upp länkarna.
• "Närliggande begrepp" var meningen att beskriva klassisk liberalism, libertarianism och marknadsliberalism därför att dessa var omdirigeringssidor hit. Nu är de egna artiklar och större delen av avsnittet har spelat ut sin roll. Korta och skriv ihop under en rubrik.
• Källor, helst vetenskapliga.

M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 29 oktober 2007 kl. 22.31 (CET)[svara]

Artikeln är bedrägligt politiserande och här är några exempel.

”…den keynesianska ekonomiska politikens misslyckande”.

• Att den keynesianska politiken misslyckats är inte på något sätt vedertaget. I Sverige lyckades den med inrättandet av det legendariska Folkhemmet, vilket under efterkrigstidens stabila högkonjunktur innebar en rättvis fördelning av välståndet som saknar motstycke i historien. Att nyliberaler kallar detta för ett misslyckande ändrar ingenting i sak. Ta bort denna mening ur texten!

• Ett annat exempel är att statyn på Ellis Island i New York (bild) skulle vara ”en symbol för friheten” när den tredje världen snarare ser den som en symbol för USA-imperialismen. Det går inte att bara kategoriskt slå fast den ena kulturella versionen som en oemotsäglig sanning.

• Nyliberalismens fader Milton Friedman nämns, men inte hans och Chicagopojkarnas mycket nära band med Chiles fascistiske diktator Pinochet. Att nyliberalism, fascism och våld ända från början gått hand i hand är ett besvärande faktum som texten noga undviker. Bevisen är överväldigande och en opartisk artikel hade åtminstone nämnt den saken. Naomi Kleins bok ”Chockdoktrinen”, Ordfront 2007, s. 67-215, anbefalles till noggrant studium, även noterna.

Staffan Jacobson 19 februari 2008 kl. 01.59 (CET)[svara]

Jag ser att påståendena om Keynes fortfarande inte är belagda med källor. Finns det inga sådana bör ni ta bort påståendena ur texten.S.J.

1: Artikeln borde formuleras så att det framgår att nyliberaler tycker att keynesianismen har misslyckats. Särskilt då det är ett så brett påstående. Så här har du delvis rätt. 2: Eh, den heter ju till och med "Statue of Liberty", eller? 3: Klein är en ytterst dålig källa för fakta och det hon påstår om Friedman och Chicagoskolan är helt enkelt lögn. Hennes bok blev grundligt vederlagd av Tex. Nornerg: http://www.johannorberg.net/?page=displayblog&month=01&year=2008#2528 /Erik Olofsson

2:Vad statyn heter är helt oväsentligt, det är vad den symboliserar som texten tar ställning för och det på ett totalt onyanserat sätt. 3:Naomi Kleins bok är mycket vederhäftig och väldokumenterad vilket Johan Norberg - detta hån mot mäskligheten – inte är. Om man läser boken, vilket jag har gjort, och inte bara en recension. Nej, detta övertygar inte. Artikeln som helhet kommer inte i närheten av NPOV.Staffan Jacobson 1 mars 2008 kl. 01.14 (CET)[svara]

Du envisas med att antyda att dina meningsmotståndare inte har läst Chockdoktrinen. I mitt tycke är artikeln betydligt mer NPOV än boken... Dillinger 1 mars 2008 kl. 01.20 (CET)[svara]

Norberg hade en kommentar till påståendet om att den skulle bli standardverk. Direkt citat: lite...skrattframkallande. Så nu är Staffan det stora snacket alla skrattar åt. Jag kan nästa höra hur de tisslar och tasslar. --Βονγομαν 1 mars 2008 kl. 06.23 (CET)[svara]

Varför skriver du på diskussionssidan och sätter dit mallar men kan inte ändra själv? Nu har jag åtgärdat det du har nämnt. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 1 mars 2008 kl. 20.08 (CET)[svara]

Bra att du gjort dom ändringarna Jacob. Helt nöjd är jag inte men det blev ändå något bättre.Staffan Jacobson 2 mars 2008 kl. 23.19 (CET)[svara]

Hur kan man möjligtvis mena att Keynesianismen har fungerat? Man måste vara blind och dum. Här är en av flera källor som kan hittas, Henry Hazlit borde användas som referens för detta i artikeln då han uttryckt sig mycket väl i ämnet. http://www.fee.org/pdf/the-freeman/ebeling1104.pdf Visf 12 Januari 2011 02:11 (CET)

Denna artikel behöver inte bli än mer politisk. Den är redan problematisk som den är. Men hur vetenskapen värderar de olika systemens funktionssätt är omdebatterat. Att hävda att Keynesianismen fungerat/inte fungerar är lika som att monetarismen har fungerat/inte fungerat. dnm ^{(d | b)} 12 januari 2011 kl. 02.37 (CET)[svara]

Huruvida Keynesianismen/monetarismen fungerat eller ej hör ju inte hit, eftersom Wikipedia inte ska ta ställning. Alla påståenden måste ju attribueras någon, "X säger att", "Y säger att". Det är ju bara där det inte finns några vederhäftiga anhängare kvar, som akademiska platt-jord-förespråkare, som Wikipedia klart och tydligt kan hävda att jorden inte är platt. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 25 juni 2012 kl. 19.12 (CEST)[svara]

Jag tog bort detta lite märkliga stycke ur kritik-delen:

Nyliberalismen ses ofta som en kontroversiell och dogmatisk ideologi, och de flesta är nog ense om att det folkliga stödet inte är så stort. Självklart finns många kritiker, såväl socialister som till exempel konservativa. Ett visst ej uttalat eller erkänt stöd för nyliberala idéer torde dock kunna finnas då nyliberalismen tillsammans med anarkismen är ensamma om att argumentera för minskad statlig inblandning på moralisk grund.[källa behövs]

Svepande meningar om vad som "ofta" anses vara det ena och det andra kan väl undvikas. Hur dogmatisk en ideologi är beror väl också på hur renlärig den är, som det påpekas i början av artikeln har begreppet nyliberalism också en bredare betydelse. "Folkligt stöd" beror ju också på hur nogrann man är med betydelen av begreppet nyliberalism, med en bredare betydelse ökar ju naturligtvis det folkliga stödet. Den mest renläriga formen av varje ideologi har väl hursomhelst knappast speciellt stort "folkligt stöd".

Den sista meningen var enbart mystisk. --Ace90 27 maj 2008 kl. 19.21 (CEST)[svara]

Artikeln innehåller ett stort antal externa länkar, vilka alla är att betrakta som reklam. I enlighet med wp:externa länkar bör dessa tas bort. När jag gjorde detta återställde dock en annan användare, utan motivering. Länkar till politiska partier i denna artikel är ungefär lika relevant som en länk till Ikea i artikeln om möbler. Med tanke på flertalet av partiernas betydelse är väl kanske "Svenssons möbelsnickeri" en bättre parallell i och för sig. Länken till den statsvetenskapliga avhandlingen är jag lite osäker på visserligen, men då sidan bara utgörs av ett abstract känns den inte så intressant. Är den relevant kan information från den arbetas in i texten och den läggas bland källorna. Albino 11 augusti 2008 kl. 17.51 (CEST)[svara]

Länkarna används som källor och som hänvisningar till organisationer som nämns i texten, t.ex. de norska tankesmedjorna. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 17 september 2008 kl. 10.17 (CEST)[svara]

I de fall de används som källor bör de ligga under rubriken källor. Jag ifrågasätter dock sidornas generella lämplighet som källor, annat än för påståenden i stil med "organisationen x tycker y". Under rubriken externa länkar har länkarna ingenting att göra, Wikipedia är ingen länksamling. Albino 18 september 2008 kl. 17.16 (CEST)[svara]

Det har funnits ett konsensus bland redigerarna av denna artikel att länkarna ska finnas kvar. Länksamlingen har uppdaterats och förbättrats av en mängd redigerare. Du är den första som har haft synpunkter på dess existens. Den uppstod bl.a. på grund av att länkar i texten, som också tjänade som källor, flyttades till denna sektion. Nu ligger den under källor som du skriver ovan och om du tycker att källhänvisningarna ska bestå av fotnoter i texten får du ordna detta på ett konstruktivt sätt i stället. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 7 januari 2009 kl. 19.30 (CET)[svara]

Som jag skrev tidigare är länkarna olämpliga som generella källor eftersom de inte uppfyller NPOV. Det finns ett konsensus på Wikipedia att källor ska vara vedertagna och objektiva. Länksamlingen uppfyller varken kraven som ställs på WP:Källhänvisningar eller WP:Externa länkar, vilka båda är riktlinjer. Då spelar det ingen roll om "en mängd" redigerare har bidragit till den. Om det finns enstaka påståenden som "organisationen x har tagit ställning för y" kan en länk till organisationens hemsida möjligen fungera som källa, men då bör det göras genom en not till just detta påstående. Albino 8 januari 2009 kl. 09.47 (CET)[svara]

Det finns ingen regel mot att ha organisationens hemsida som källa. Att man har åsikter på källorna är inte anledning att ta bort dem. Då får du se till att hitta bättre källor. En dålig källa är bättre än ingen alls. Jag kommer att återställa din destruktiva raderingar. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 18 februari 2009 kl. 13.48 (CET)[svara]

"Organisationens hemsida", jag tror du blandar ihop artiklarna här, nyliberalism är en politisk åskådning och ingen organisation som kan ha en hemsida. Att använda en nyliberal organisations hemsida som generell källa till en artikel om nyliberalism uppfyller inte kraven på neutralitet. Ett {{källa behövs}} är bättre än en dålig källa, eftersom den dåliga källan riskerar ge ett falsk sken av trovärdighet för den oinsatte. Fakta som inte kan stödjas med en bra källa kan tas bort och det finns ingen skyldighet för andra användare att hitta bra källor att ersätta dem med. Men nu misstänker jag att det inte alls rör sig om källor utan, precis som innan rubriken ändrades, om en länksamling. Att slänga in en massa externa länkar under källor utan att kunna redovisa vad de är källor för är ett lite väl genomskinligt försök att går runt spamreglerna. Albino 23 februari 2009 kl. 17.31 (CET)[svara]

Länkarna gäller främst avsnittet om den nyliberala rörelsen. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 23 februari 2009 kl. 18.30 (CET)[svara]

Vilket inte påverkar något av vad jag skrivit ovan (ens om det inte varit en efterhandskonstruktion). Albino 26 februari 2009 kl. 15.36 (CET)[svara]

Hela artikeln är POV och utomordentligt ensidig. Kritik-avsnittet innehåller mer lovord än kritik. Påståendena om Keynes är fortfarande inte styrkta. Ta inte bort mallen innan detta åtgärdats och konsensus uppnåtts. S.J. 6 november 2008 kl. 15.23 (CET)[svara]

Hela artikeln? Låter som en grovt överdriven generalisering. Ge exempel istället. Själv har jag använt seriösa källhänvisningar till det jag bidragit med. Har svårt att ta all din kritik på allvar när du efterlyser mer [negativ] kritik av nyliberalism samtidigt som du kallar dig själv "frihetlig socialist". Att nyliberalism är en motmakt till keynesianism har jag styrkt med bland annat Nationalencyklopedin, och det stycket du la in KB-mall på neutraliserade jag genom att formulera om det till att det var den nyliberala rörelsens åsikt. Inte jag som står bakom den delen, men källor på det påståendet lär inte vara särskilt svårt att hitta. Narcissist 8 november 2008 kl. 19.48 (CET)[svara]

Jag efterfrågar precis som Narcissist exempel på vad som enligt dig, Staffan Jacobson, inte skulle uppfylla neutralitetskraven. Jag har precis läst igenom artikeln och anser att den är välbalanserad med fakta och kritik. Kritikavsnittet är välutvecklad där man beskriver kritiken från flera håll, och allstå inte några lovord. Ge exempel på detta i såfall. Artikelns innehåll beskriver ideologin utförligt och lyfter fram flera perspektiv. Jag tycker att mallen är väldigt obefogad. Obelix 8 november 2008 kl. 20.04 (CET)[svara]

Härmed har jag tagit bort povmallen då Staffan inte har kompletterat sin motivering. Givetvis kan den läggas in igen om avsikterna är seriösa och en motivering inkommer. Tänk på att man kan inte gilla allt som står i alla artiklar, och tänk på vårt syfte med Wikipedia. Obelix 10 november 2008 kl. 21.07 (CET)[svara]

Wikipedias riktlinjer är att man ska skriva utifrån ett globalt perspektiv, och då tycker jag det ligger en konflikt i att nyliberalism blir ett samlingsnamn för såväl klassisk liberalism som Chichago-skolan på 70-talet. Detta beror nog framför allt på att svensk politisk litteratur använt sig av nyliberalism om det mer internationellt gångbara libertarianism, samtidigt som man kopplar det till den klassiska liberalismens historia. Men är det rätt att Wikipedia ska rätta sig efter det? Det finns ju ingen av dessa personer i artikeln som kallat sig nyliberal själv, och nyliberalism skulle jag säga beskrivs bäst i den vida definitionen eftersom det är ett begrepp som vanligtvis avser marknadsliberalism och kanske inte just religionsfrihet. Det syftar mer på ekonomi än politisk filosofi alltså. Folk kanske inte kallar sig socialliberaler heller men det är ändå ett begrepp som kom för att skilja ideologin från den tidigare liberalismen så det är ju märkligt om man måste gå till artikeln om nyliberalism (term från 70-talet) för att läsa om liberalism som fanns innan socialliberalism.

Att börja använda sig av termen "libertarianism" faller väl bort då det knappt förekommer i svenskt språkbruk om det inte är direkt kopplat till USA. Men borde inte historikstycket kortas ned och låta fördjupningen ligga under liberalism eller klassisk liberalism? Filosofin är relevant för nyliberalism men att ha allmän historik om liberalism som helhet tycker jag inte passar in. Narcissist 20 november 2008 kl. 00.12 (CET)[svara]

Senare tiders nyliberaler (nattväktare) bygger ju i högsta grad sin ideologi på tidigare liberala tänkare. Robert Nozicks ideologi är ju t.ex. bara en påbyggnad på John Lockes. På samma sätt hävdar nyliberala ekonomer att de fortsätter en idétradition som frodades bland ekonomer i slutet av 1800-talet. Så nog är äldre liberal idéhistoria relevant för förståelsen av samtida nyliberalism. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 20 november 2008 kl. 13.49 (CET)[svara]

Jag skrev igår under filosofi om de "nyliberaler" som inte förankrar sina ståndpunkter i naturrätten som Nozick gör. Problematiken i begreppet är att nyliberalism myntades av motståndare till ekonomisk liberalism. Nyliberal brukar inte direkt användas mot någon som är för fri invandring och religionsfrihet. Längst ner finns "närliggande begrepp". Jag tror det blir tydligare om de begreppen behandlas längst upp i artikeln under första rubriken. Följande lösning vore kanske att föredra: En rubrik såsom "Begreppet nyliberalism" med två underrubriker där den ena är den breda definitionen och den andra är den snäva definitionen som reder ut att nyliberalism har blivit synonymt med klassisk liberalism och libertarianism i svenskt språkbruk. Narcissist 20 november 2008 kl. 23.59 (CET)[svara]

I slutet av detta stycke har jag lagt in följande mening med referenser:

Finanskrisen 2008 kan sägas vara det definitiva slutet för nyliberalismen, eller som chefen för Timbros medieinstitut, Roland Poirier Martinsson uttrycker det: ”Efter finanskrisen är nyliberalismen den farligaste fienden.”[45] S.J. 30 november 2008 kl. 23.41 (CET)[svara]

Att finanskrisen är slutet för nyliberalismen är din åsikt. Jag ser inte heller att Roland säger det, vilket i o f sig inte hade förändrat något Markus a 30 november 2008 kl. 23.47 (CET)[svara]

OK, då stryker jag den första meningen. Den andra får stå kvar. Det blir nu:

Finanskrisen 2008 har lett till massiva statliga insatser i ekonomin över hela världen. Chefen för Timbros medieinstitut, Roland Poirier Martinsson säger: ”Efter finanskrisen är nyliberalismen den farligaste fienden./…/ Nyliberalismens lockelse består och skadar kapitalismen mera idag än någon av de populistiska vänsterrörelserna. ”^[1]

S.J. 1 december 2008 kl. 01.46 (CET)[svara]

Bra så. Att gång på gång radera en text med automatåterställaren är inte konstruktivt. /Grillo 1 december 2008 kl. 13.52 (CET)[svara]

Den texten var förvisso bättre men inte bra. Det är för övrigt för tidigt med eventuella spekulationer vad finanskrisen kan innebära för enskilda politiska ideologier och dylikt. Vill ni tvunget ha det kvar vill jag att ett citat från en annan opionionsanalytiker läggs in med en annan uppfattning om det finns för att mer visa den allmäna uppfattning bland opinionsanalytiker, för att det ska bli mer balanserat, ty det är knappast en allmän uppfattning bland dem att "nyliberalismen är den farligaste fienden" och "skadar kapitalismen mera idag än någon av de populistiska vänsterrörelserna". Alldeles för subjektivt. Återställt. Obelix 1 december 2008 kl. 14.40 (CET)[svara]

Jag vill också med anledning av den kritik på min diskussionssida som jag fick av S.J. poängtera att den tillbakarullning som jag gjorde var i samband med den översta redigeringen och inte efter den reviderade versionen. Mvh SweJohan 1 december 2008 kl. 14.43 (CET)[svara]

"Chefen för Timbros medieinstitut" är oerhört ironiskt då Roland Poirier Martinsson enligt Timbros hemsida är den ende som jobbar på mediainsitutet. Gå själv in på hemsidan -> Om timbro -> Medarbetare. Det är löjligt om enskilda debattinlägg ska få utrymme på en encyklopedi. Narcissist 3 december 2008 kl. 19.21 (CET)[svara]

Vad fattas för att det skall bli en bra artikel? --Mats33 1 september 2009 kl. 17.52 (CEST)[svara]

Framför allt fotnoter. Det finns en hel del bra akademisk litteratur på området, främst engelskspråkig, som går att använda. Jacob Lundberg (d) 1 september 2009 kl. 21.19 (CEST)[svara]

Sektion Historik:

Nyliberalism som en historisk kraft kallas ofta klassisk liberalism. Den klassiska liberalismens grundare anses av många vara 1600-talsfilosofen John Locke.

Men det är ju en ämnesglidning! Neoliberalism utgick ifrån liberalismen och uppfanns någon gång på 1900-talet, min bok (Reidar Larsson, Politiska ideologier i vår tid, ISBN 91-44-0029-7) nämner Milton Friedman (viktig företrädare), Henri Lepage 1978, Robert Norick 1974. Men sektionen Historik hänvisar till en massa gammalliberala snubbar fram till 1800-talet, sedan kommer ingenting. Hela sektionen skriver ju om ett helt annat ämne. Det krävs tydligen massor med ändringar för att få rätsida på artikeln. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 25 juni 2012 kl. 18.56 (CEST)[svara]

Vad tusan gör hon i den här artikeln? Hon brukar väl inte ens räknas som liberal. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 25 juni 2012 kl. 18.58 (CEST)[svara]

Den här artikeln skiljer sig kraftigt från den amerikanska som definierar nyliberalism enligt den mer klassiska definition som växte fram på 30-talet, dvs en kombination av välfärdsstat och neoklassiska ekonomiska principer (därav namnet ny(neo)liberalism). Där påpekas just Bill Clinton och Al Gore som klassiska nyliberaler (antar att även Göran Persson och Tony Blair bör räknas in) och vad jag vet är det närmare den gängse vetenskapliga användningen av termen.

Detta verkar vara någon märklig hybrid av pop-vänster och timbro-högerns definition av vad ordet är, ganska långt ifrån vad som verkar vara den gängse och internationella uppfattningen av uttrycket?

Falska vänner. Svenska och engelska är två olika språk och de nästan likalydande orden har nog olika betydelser. Edaen (disk) 14 november 2013 kl. 13.39 (CET)[svara]

Jag köper att det börjar bli en falsk vän, men den klickar på man på den engelska länken går den direkt till neoliberalism, som definierar uttrycket relativt annorlunda, och jag tror de flesta svenska översättare skulle använda de två orden som likvärdiga.

Borde man inte skriva att detta handlar om den moderna förståelsen av ordet och inte den ursprungliga?

--212.107.158.195 11 januari 2015 kl. 14.52 (CET)Det står någonstans i texten att nyliberalister anser att arbetslöshet beror på att staten förhindrar marknaden från att uppnå ballans. Jag vet själv inte så mycket om nyliberalismens syn på arbetslöshet, men de flesta ekonomer menar ju att det finns något som heter "jämviktsarbetslöshet", ett tillstånd där arbetsmarknaden är i just jämvikt. Jämviktsarbetslösheten i Sverige uppskattas just nu ligga runt sju procent, så om staten skulle avreglera arbetsmarknaden helt och hållet skulle vi i bästa fall hamna där. Hur reagerar de på detta?[svara]

En povmall åsattes 2011-07 med motiveringen Artikeln har betydande brister. Texten är på en del ställen argumentativ, samt saknar källor.. Jag har tagit bort en mindre del text jag uppfattade som argumentativ, men får i övrigt ingen ledning av motiveringen vad som anses bör göras. Då det nu gått fem år sedan malla åsattes tar jag därför bort mallen. Om det anses åtgärder behöver vidtas behöver dessa specificeras mer noggrant/mallar åsättas relevant påståenden/stycken.Yger (diskussion) 16 juni 2016 kl. 08.04 (CEST)[svara]

Ronald Reagan, liksom Margareth Thatcher, kan möjligen anses passa in under samlingstermen "nyliberaler" men förespråkade aldrig "libertarianism" som sådan.

Till exempel Ron Paul, som öppet stödde Reagans presidentskap under de första åren, var en "nyliberal" så som Reagan men utöver detta även en fullkomlig så kallad "libertarian". Reagan propagerade för minskad statlig inblanding i människors liv, men var olikt sådana liberaler som Ron Paul inte klassiskt liberal på områden såsom försäljning av narkotika och vapen.

Detsamma gäller Thatcher, som bland annat introducerade lagstiftning mot att lära ut att homosexualitet var ett acceptabelt familjeförhållande och reglerade försäljningen av spelfilmer. En fullkomlig "libertarian" hade inte bara motsatt sig detta utan även mer långtgående koncept, som exempelvis beskattning.

-- Det borde åtminstone nämnas i artikeln att det ofta råder delade meningar om hur begreppen bör användas.

5.254.155.65 31 juli 2016 kl. 15.02 (CEST)[svara]

Jag tog bort en mening i artikelns inledning som jag tyckte var, ja, ologisk. Om någon har en invändning får ni gärna dela med er av den här innan ni återställer. Läs gärna min kommentar till ändringen först också:

Flera problem med meningen jag tog bort: 1. orden "dock" och "även" signalerade att det alltså inte är en kategori inom politisk filosofi i andra länder, vilket det inte står någonting om tidigare i texten, 2. källan som ges för detta är både en död länk och har titeln "Overheadbild från Umeå Universitet" vilket inte bör räknas som en trovärdig källa. Även om bilden kom från en kurs i politisk filosofi så ger detta ger inte bevis nog för ett allmänt påstående om politisk filosofi i Sverige.

Länk till ändringen: [2].

Det tycks även vara så att bilden kommer från en kurs i politisk teori och inte politisk filosofi, vilket gör påståendet ännu mera ologiskt.

Dessutom vill jag även säga att denna artikel verkligen skulle behövas lite städning och allmänna förbättringar (t.ex. är jag lite tveksam till påståendet om nyliberalism och libertarianism i samma stycke). Tyvärr har jag inte så mycket tid för det själv just nu.

Slutligen vill jag även påpeka min personliga skepsis till att klassificera nyliberalism som en ideologi. Problemet är att nyliberalismen går att associera till både partier på högerkanten (typ Centerpartiet) och partier på vänsterkanten (Socialdemokraterna) trots att dessa har helt olika ideologiska bakgrunder. Istället tror jag det är bättre att klassificera nyliberalism som en rörelse, liknande arbetarrörelsen eller fascismen (vissa teoretiker anser att fascism är en rörelse med flera olika ideologier). Men jag tror däremot att man kan säga att många reformer och åsikter inom nyliberalismen kommer ur en ideologi som Mark Fisher kallar kapitalistisk realism (länkar eng wikipedia). För vissa avslöjar den förra meningen min politiska åskådning (jag är socialist), men jag kan faktiskt hålla med många inom högern som tycker folk inom vänstern (dock inte alla!) har en onyanserad bild av nyliberalismen och bara använder det som ett skällsord för det man inte gillar. Därför kan en omdefiniering av nyliberalism till rörelse kanske hjälpa med den nyanseringen. Det är dock inget som kan ingå i denna artikel förrän en ordentlig analys finns tillgänglig att referera till.

Edit: Efter att ha läst lite i kommentarerna ovan inser jag att det inte bara är jag som ser mycket problem med artikeln.

– The Holistic Detective (diskussion) 17 november 2018 kl. 18.46 (CET)[svara]

I artikelns ingress lyfts ett antal (rättighets)frågor som för läsaren framstår som särskilt utmärkande för nyliberalism:

• ekonomisk liberalism
• försvar av kapitalism
• drog- och vapenliberalism
• äganderätt
• fri invandring
• total yttrandefrihet.

Urvalet saknar källa. Jag mallar detta urval för OVIKT. Denna typ av karaktärisering av ideologin genom urval av ståndpunkter uppfattar inte jag som NPOV, utan snarare som ett urval som bildar ett försåtligt värdeomdöme. FWIlkens (diskussion) 3 april 2023 kl. 14.26 (CEST)[svara]