Hoppa till innehållet

Iraks ambassad i Stockholm

Iraks ambassad i Stockholm
BeskickningstypAmbassad
FrånIrak Irak
TillSverige Sverige
AdressBaldersgatan 6, Stockholm
Koordinater59°20′42.73″N 18°4′7.35″Ö / 59.3452028°N 18.0687083°Ö / 59.3452028; 18.0687083
Öppnad1964 (1938 som konsulat)
BeskickningschefAhmed Kamal Hasan Al-Kamaly (sedan 2018)

Iraks ambassad i Stockholm (även Irakiska ambassaden) är Iraks diplomatiska representation i Sverige. Ambassadör sedan 2018 är Ahmed Kamal Hasan Al-Kamaly.[1] Ambassaden upprättades 1964, men konsulat har funnits i staden sedan 1938. Diplomatkoden på beskickningens bilar är BW.[2]

Iraks första diplomatiska representation i Sverige var i form av ett konsulat i Stockholm som leddes av konsulen Camille Ghazala med start 1938.[3] År 1955 fick Ghazala erkännande av Kungl. Maj:t att verka som generalkonsul i landet och han tjänstgjorde på positionen fram till sin död i januari 1963.[4][5] Han efterträddes därefter av sin svärdotter Gertrude Levenius-Ghazala.[6][7] Generalkonsulatet avvecklades året därpå till förmån för den nuvarande ambassaden.[8] Den första ambassadören, Mohammed Gayara, tillträdde sedan i september 1966.[9] Kända beskickningschefer inkluderar Mohammed Said as-Sahaf (”Bagdad-Bob”) som var ambassadör 1985–1987.[10]

Ambassaden är sedan 1984 belägen i fastigheten Piplärkan 3Baldersgatan 6 i Lärkstaden. Byggnaden restes ursprungligen 1909–10 som ett enfamiljshus enligt arkitekten Sigfrid Larssons ritningar.[11]. Tidigare adresser är Nybrokajen 9 (1964), Kommendörsgatan 35 (1965–72) och Oxenstiernsgatan 33 (1973–83).[2]

Beskickningschefer

[redigera | redigera wikitext]
Namn Period Funktion
Camille Ghazala 1938–1963 Konsul/generalkonsul
Gertrude Levenius-Ghazala 1963–1964 Generalkonsul
Ibrahim Wali 1964–1966 Chargé d’affaires
Mohammed Gayara 1966–1969 Ambassadör
Hardan al-Tikriti 1969–1970 Ambassadör
Abdul Wahab Babajan 1970–1973 Ambassadör
Salah Omar al-Ali 1973–1976 Ambassadör
Hasan Mustafa Al-Naqib 1976–1978 Ambassadör
Abdul Jabbar Al-Haddawi 1978–1981 Ambassadör
Armer Naji 1982–1985 Chargé d’affaires
Mohammed Said as-Sahaf 1985–1987 Ambassadör
Sadik Ali Shaban 1987–1989 Ambassadör
Mohammed Said Al-Hani 1989–1991 Chargé d’affaires
Vakant 1992–1996 -
Abdallah Norozi 1996–1998 Ambassadör
Muhsen A. Muhsen Al-Haidari 1998–2002 Ambassadör
Qassim H.J. Al-Zuhairi 2002–2003 Chargé d’affaires en pied
Abdul Latif 2003–2004 Förste sekreterare
Ahmed Abu Baker Hasan Bamarni 2004–2010 Ambassadör
Hussain M. Al-Ameri 2010–2013 Ambassadör
Baker Fattah Hussen 2013–2018 Ambassadör
Ahmed Kamal Hasan Al-Kamaly 2018–idag Ambassadör
  1. ^ https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/02/nya-ambassadorer-till-sverige/
  2. ^ [a b] Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. Libris 2506698. ISBN 91-630-6771-4 
  3. ^ ”Främmande makters Generalkonsuler, Konsuler och Vicekonsuler”. Sveriges statskalender. Uppsala: Kungl. Vetenskapsakademien. 1940. sid. 254 
  4. ^ ”Irakisk generalkonsul”. Svenska Dagbladet. 13 mars 1955. https://tidningar.kb.se/1767385/1955-03-13/edition/11643/part/1/page/5/?q=%20%20ghazala%20generalkonsul&sort=&from=1955-01-01&to=1955-12-31. 
  5. ^ ”Främmande makters Generalkonsuler, Konsuler och Vicekonsuler”. Sveriges statskalender. Uppsala: Kungl. Vetenskapsakademien. 1963. sid. 334 
  6. ^ ”I vimlet”. Svenska Dagbladet. Kungliga biblioteket. 4 september 1966. sid. 23. https://tidningar.kb.se/1767385/1966-09-04/edition/11643/part/2/page/9/?q=Gertrude%20Levenius-Ghazala. Läst 17 januari 2023. 
  7. ^ Severin, K. (9 mars 1964). ”Mitt i strömmen”. Expressen. Kungliga biblioteket. sid. 23. https://tidningar.kb.se/4112703/1964-03-09/edition/11225/part/1/page/23/?q=generalkonsul%20Ghazala. Läst 17 januari 2023. 
  8. ^ ”Främmande makters beskickningar”. Sveriges statskalender. Uppsala: Kungl. Vetenskapsakademien. 1965. sid. 51 
  9. ^ ”Främmande makters beskickningar”. Sveriges statskalender. Uppsala: Kungl. Vetenskapsakademien. 1968. sid. 48 
  10. ^ ”Främmande makters beskickningar”. Sveriges statskalender. Stockholm: Allmänna förlaget. 1987. sid. 43 
  11. ^ Stockholms stadsmuseum, Östermalm IV, byggnadsinventering 1984 (Kv. Piplärkan 3) Arkiverad 15 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]