Hoppa till innehållet

Mizar

Från Wikipedia
Mizar
Observationsdata
EpokJ2000
StjärnbildStora björnen
Rektascension13t 23m 55,54048s[1]
Deklination+54° 55′ 31,2571″[1]
Skenbar magnitud ()+2,04[2] / 2,23[3] / 3,88[3]
Stjärntyp
SpektraltypA2 Vp / A2 V / A1 V[4]
U–B0,02[5]
B–V-0,01[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-6,31[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 119,01[1] mas/år
Dek.: -25,97[1] mas/år
Parallax ()39,36 ± 0,30[7]
Avstånd82,9 ± 0,6  (25,4 ± 0,2 pc)
Absolut magnitud ()+0,32 / +1,96[8]
Detaljer
Massa2,2224 ± 0,0221[9] M
Radie2,4 ± 0,1[10] R
Luminositet33,3 ± 2,1[10] L
Temperatur9 000 ± 200[10] K
Ålder370[11] miljoner år
Andra beteckningar
Mizat, Mirza, Mitsar, 79 Ursae Majoris, HR 5054, BD +55 1598A, HD 116656, GCTP 3062.00, SAO 28737, FK5 497, GC 18133, ADS 8891, CCDM J13240+5456, HIP 65378.

Mizar eller Zeta Ursae Majoris (ζ Ursae Majoris, förkortat Zeta Uma, ζ UMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en trippelstjärna i den västra delen av stjärnbilden Stora Björnen och ingår i Karlavagnen. Den har en skenbar magnitud på +2,04[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på 39,4[7] mas beräknas den befinna sig på ca 83 ljusårs (25 parsek) avstånd från solen.

Zeta Ursae Majoris har det traditionella namnet Mizar som kommer från arabiskans لمئزر mi'zar , som betyder "gördel, förkläde, omslag".[12] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[13] för att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin av juli 2016 innehöll en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN och som anger namnet Mizar för Zeta UMa Aa.[14]

Med blotta ögat går det att skönja en ljussvagare drabant, Alcor (80 Ursae Majoris). Alcor har skenbar magnitud +3,99. Stjärnorna brukar ibland kallas hästen och ryttaren, och förmågan att se de två stjärnorna har använts som ett slags syntest i många kulturer. Stjärnorna ligger mer än en fjärdedels ljusår ifrån varann, och även om deras egenrörelser visar att de rör sig genom rymden tillsammans är det fortfarande okänt om de är en riktig dubbelstjärna eller en optisk dubbelstjärna som de idag tros vara.

Fler komponenter i Mizarsystemet upptäcktes efter uppfinningen av teleskopet och spektroskopin. Mizar var den första dubbelstjärnan som upptäcktes teleskopiskt, troligtvis av Benedetto Castelli som 1617 bad Galileo Galilei att observera den. Galileo framställde då en detaljerad rapport över dubbelstjärnan. Senare, runt 1650, skrev Riccioli om Mizars drabant.[15] Denna komponent, Mizar B, har skenbar magnitud +4,0 och spektralklass A7, och kommer så nära som 380 AE från Mizar A; det tar tusentals år för de två att göra ett omlopp runt varandra.[16] Sedan blev Mizar A upptäckt som den första spektroskopiska dubbelstjärnan, av Pickering 1889. De två komponenterna är båda ungefär 35 gånger ljusstarkare än solen, och fullbordar ett kretslopp runt varandra vart tjugonde dygn. Mizar B (men inte Alcor!) avslöjades även den vara en spectroskopisk dubbelstjärna. 1996 kunde Mizar A-komponenterna avbildas i extrem hög upplösning av NPOI.[17]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Zeta Ursae Majoris, 15 mars 2019.
  1. ^ [a b c d] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] Mermilliod, J.-C (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
  3. ^ [a b] Fabricius, C; Høg, E; Makarov, V. V; Mason, B. D; Wycoff, G. L; Urban, S. E (2002). "The Tycho double star catalogue". Astronomy and Astrophysics. 384: 180. Bibcode:2002A&A...384..180F. doi:10.1051/0004-6361:20011822.
  4. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  5. ^ [a b] Iriarte, Braulio; Johnson, Harold L; Mitchell, Richard I; Wisniewski, Wieslaw K (1965). "Five-Color Photometry of Bright Stars". Sky and Telescope. 30. Bibcode:1965S&T....30...21I
  6. ^ Pourbaix, D; Tokovinin, A. A; Batten, A. H; Fekel, F. C; Hartkopf, W. I; Levato, H; Morrell, N. I; Torres, G; Udry, S (2004). "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits". Astronomy and Astrophysics. 424 (2): 727. arXiv:astro-ph/0406573. Bibcode:2004A&A...424..727P. doi:10.1051/0004-6361:20041213.
  7. ^ [a b] Mamajek, Eric E.; Kenworthy, Matthew A.; Hinz, Philip M.; Meyer, Michael R. (2010). "Discovery of a Faint Companion to Alcor Using MMT/AO 5 μm Imaging". The Astronomical Journal. 139 (3): 919–925. arXiv:0911.5028. Bibcode:2010AJ....139..919M. doi:10.1088/0004-6256/139/3/919.
  8. ^ King, Jeremy R; Villarreal, Adam R; Soderblom, David R; Gulliver, Austin F; Adelman, Saul J (2003). "Stellar Kinematic Groups. II. A Reexamination of the Membership, Activity, and Age of the Ursa Major Group". The Astronomical Journal. 125 (4): 1980. Bibcode:2003AJ....125.1980K. doi:10.1086/368241.
  9. ^ Behr, Bradford B; Cenko, Andrew T; Hajian, Arsen R; McMillan, Robert S; Murison, Marc; Meade, Jeff; Hindsley, Robert (2011). "Stellar Astrophysics with a Dispersed Fourier Transform Spectrograph. II. Orbits of Double-lined Spectroscopic Binaries". The Astronomical Journal. 142: 6. arXiv:1104.1447. Bibcode:2011AJ....142....6B. doi:10.1088/0004-6256/142/1/6.
  10. ^ [a b c] Hummel, C. A.; Mozurkewich, D.; Armstrong, J. T.; Hajian, Arsen R.; Elias Ii, N. M.; Hutter, D. J. (1998). "Navy Prototype Optical Interferometer Observations of the Double Stars Mizar a and Matar". The Astronomical Journal. 116 (5): 2536. Bibcode:1998AJ....116.2536H. doi:10.1086/300602.
  11. ^ Thureau, N. D; Greaves, J. S; Matthews, B. C; Kennedy, G; Phillips, N; Booth, M; Duchêne, G; Horner, J; Rodriguez, D. R; Sibthorpe, B; Wyatt, M. C (2014). "An unbiased study of debris discs around A-type stars with Herschel". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 445 (3): 2558. Bibcode:2014MNRAS.445.2558T. doi:10.1093/mnras/stu1864.
  12. ^ Wehr, Hans (1994). A Dictionary of Modern Written Arabic (Arabic-English) (4 ed.). Urbana, Illinois: Spoken Language Services. p. 17. ISBN 0879500034.
  13. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  14. ^ Richard H. Allen (28 February 2013). Star Names: Their Lore and Meaning. Courier Corporation. ISBN 978-0-486-13766-7.
  15. ^ Michael Marett-Crosby (28 June 2013). Twenty-Five Astronomical Observations That Changed the World: And How To Make Them Yourself. Springer Science & Business Media. pp. 32–. ISBN 978-1-4614-6800-4.
  16. ^ Robert Burnham (1978). Burnham's Celestial Handbook: An Observer's Guide to the Universe Beyond the Solar System. Courier Corporation. ISBN 978-0-486-23673-5.
  17. ^ Benson, J. A; Hutter, D. J; Elias, N. M; Bowers, P. F; Johnston, K. J; Hajian, A. R; Armstrong, J. T; Mozurkewich, D; Pauls, T. A; Rickard, L. J; Hummel, C. A; White, N. M; Black, D; Denison, C. S (1997). "Multichannel optical aperture synthesis imaging of zeta1 URSAE majoris with the Navy prototype optical interferometer". Astronomical Journal. 114: 1221. Bibcode:1997AJ....114.1221B. doi:10.1086/118554.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]