Hoppa till innehållet

Paul Ramadier

Från Wikipedia
Paul Ramadier

Paul Ramadier, född 17 mars 1888 i La Rochelle, död 14 oktober 1961, var en fransk politiker från det socialistiska partiet.

Ramadier blev borgmästare i Decazeville 1919 och tjänstgjorde som fjärde republikens förste konseljpresident från januari till november 1947. Han var även justitieminister 1946-1947, försvarsminister 1948-1949 och finansminister 1956-1957.

I juli 1940 röstade han emot att bevilja fullmakter för marskalk Philippe Pétain, som installerade Vichyregeringen.

Ramadier tog del i motståndsrörelsen under andra världskriget där han använde nom de guerre Violet. Hans namn finns med i Yad Vashem judiska minnesmärke efter kriget. Det var under hans första ministär som kommunisterna tvingades ut ur regering i maj 1947 och därmed avslutade "trepartsavtal"-koalitionen mellan den franska delen av arbetarnas International (SFIO), den republikanska rörelsen och kommunisterna. Han röstade för Marshallplanen.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Företrädare:
Pierre-Henri Teitgen
Frankrikes justitieminister
1946-1947
Efterträdare:
André Marie
Företrädare:
Léon Blum
Frankrikes konseljpresident
1947-1947
Efterträdare:
Robert Schuman
Företrädare:
Robert Lacoste
Frankrikes finansminister
1956-1957
Efterträdare:
Félix Gaillard